Vad är rasism?
Som begrepp betyder rasism nedvärderande av en grupp människor exempelvis på grund av etnisk härkomst, hudfärg, nationalitet, kultur, modersmål eller religion.
Till rasism hör ofta att man anser sin egen grupp vara bättre än andra. Rasism skapar ojämlikhet och skadar förutom den som är föremål för rasismen också hela samhället. Rasism används som maktens redskap.
Enligt den internationella konvention som finska staten ratificerade år 1970 avser rasdiskriminering
”...varje skillnad, uteslutning, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och andra områden av det offentliga livet.”
Olika former av rasism
Aggressioner och mikroaggressioner
Rasism kan synas i form av enskilda handlingar, som kan vara aggressioner eller mikroaggressioner.
Aggressioner är till exempel att ropa efter någon på gatan, ge någon öknamn, berätta rasistiska vitsar eller underblåsa fördomar i sociala medier. Rasism kan även förekomma i form av fysiskt våld.
Mikroaggression kallas en handling där man på basis av antaganden agerar till synes harmlöst, men som i den aktuella situationen är rasistisk.
Mikroaggressioner är farliga, eftersom de som utför dem enkelt kan ignorera sitt ansvar genom att säga att själva handlingen inte var avsedd att vara aggressiv.
En mikroaggression kan till exempel vara när man frågar någon ”Varifrån kommer du riktigt?”. Då antar man att alla finländare ser likadana ut.
Strukturell rasism
Strukturell rasism kallas sådan rasism som påverkar inom institutioner och i samhällets funktionssätt.
Den kan visa sig när till exempel en studerande som använder slöja som en religiös symbol i studierna automatiskt hänvisas till vårdarbete och den studerandes intresse för och skolframgång inför en eventuell läkarkarriär inte beaktas.
Ett annat exempel är den rasism som förekommer på bostads- eller arbetsmarknaden, då hyresvärdar eller arbetsgivare föredrar personer med finska namn.
Strukturell rasism kan varaktigt påverka en människas humör, mentala hälsa och tillit till samhället.
Hatbrott
Som hatbrott klassificeras i regel alla sådana misstänkta brott där polisen, offret eller en annan målsägande misstänker ett hatmotiv eller där det har ingått förolämpningar mot den referensgrupp som offret representerar. Hälften av de som utsatts för rasistiska brott känner inte den misstänkte från tidigare.
Enligt en undersökning av Polisyrkeshögskolan är etniska minoriteter och invandrare som till utseendet skiljer sig från urbefolkningen, till exempel somalier, mest utsatta för rasistiska brott.
Även personer som hör till invandrares närmaste krets och de nationella minoriteterna i Finland, såsom romer och samer, har fallit offer för rasistiska brott. Dessutom har personer och aktörer som öppet motarbetar rasism utsatts för brott.
Läs även:
Veckan mot rasism 18.–24.3.2024
Verksamhet som motarbetar rasism
