Förbjudna vapen

Den humanitära rätten förbjuder användning av vapen som orsakar onödiga eller urskillningslösa skador.

Den allmänna FN-konventionen om vissa konventionella vapen (1980) med tillhörande protokoll förbjuder eller reglerar användningen av vissa vapen, vilka orsakar urskillningslösa eller överdrivna skador. Konventionen har ratificerats av 144 stater (maj 2011).

Ottawakonventionen om förbud mot infanteriminor (1997) förbjuder tillverkning, lagring, försäljning, transport, export och användning av infanteriminor helt och hållet. Konventionen har ratificerats av 162 stater (2020). Finland undertecknade avtalet år 2011.

Osloavtalet om förbud mot användning av klustervapen (2008) förbjuder användning, utveckling, tillverkning, lagring och överföring av klustervapen. Avtalet har ratificerats av över 100 stater (2020). Finland har inte undertecknat avtalet.

Farliga klustervapen

Klustervapen är särskilt farliga för civila. De sprider explosiv ammunition på stora områden och orsakar oerhörda personskador på bebodda områden. En stor del av dessa förblir odetonerade och förorenar området under lång tid. Vid användning av klustervapen är det mycket svårt att hörsamma grundprinciperna för den humanitära rätten.

Ett klustervapen kan innehålla hela 600 substridsdelar. Klustervapen kan spridas manuellt från luften, med kanoner eller missiler. Merparten av klustervapnen kan inte riktas till ett specifikt objekt. De klustervapen som för närvarande finns i lager är till större delen över 20 år gamla modeller och därmed extremt opålitliga. I lagren finns sammanlagt miljontals klustervapen, som i sin tur innehåller miljarder med explosiva ammunitioner.

De länder som har ratificerat Osloavtalet har förbundit sig att inom åtta år göra sig av med sina lager. Dessutom ska de områden som har kontaminerats med klustervapen rensas inom tio år.

Hot mot återuppbyggnad

Odetonerade klustervapen orsakar stor fara för civila, eftersom de exploderar då de hanteras. Återvändande civila och särskilt barn befinner sig i farozonen.

Dessa vapen kan i åratal förhindra åtkomsten till åkermarker och vattenkällor. De försvårar även hjälpverksamheten och återuppbyggnaden av området.

Röda Korset hjälper offren

Röda Korsets mål är att minska alla skadliga effekter som vapnen kan orsaka civilbefolkningen. För att främja detta arbete gör Röda Korset följande:

  • deltar aktivt i internationella förhandlingar beträffande klustervapen
  • ordnar kampanjer för ratificering av konventionerna
  • samlar in information om olyckor orsakade av odetonerade projektiler och informerar om farorna med dem
  • deltar i arbetet med att rensa kontaminerade områden
  • säkrar tillgång till vatten, mat och bränsle för civila i kontaminerade områden
  • ordnar kirurgisk hjälp, första hjälpen och fysisk rehabilitering åt offren.

Om du har frågor om humanitär rätt eller behöver ett expertutlåtande, vänligen kontakta oss: humanitaarinenoikeus(at)rodakorset.fi.
Växel: 020 701 2000 (vardagar kl. 8.30–16.00)

I krig behöver barn särskilt skydd
I krig behöver barn särskilt skydd
Vad är en krigsförbrytelse?
Vad är en krigsförbrytelse?
Även krig har regler
Även krig har regler
Röda Korset är på plats mitt i konflikter
Röda Korset är på plats mitt i konflikter