”Närståendevårdare, sätt inte dig själv åt sidan”

5 tips för närståendevårdarens välbefinnande i vardagen
Fotograf: Jarkko Mikkonen / Suomen Punainen Risti

För att orka behöver närståendevårdare avbrott i vardagen. Men hur lyckas det om närståendevårdaren dessutom har ett dagarbete att sköta?

Liksom 700 000 andra finländare är Maritta en närståendevårdare som är i arbetslivet.

Vardagen i hennes familj med tre barn är en riktig rumba. En extra utmaning i familjens vardag är den mellersta dotterns sällsynta, fortskridande sjukdom. Det finns hela tiden för lite egen tid och för lite tid med maken.

Maritta, som är närståendevårdare för sitt barn och arbetar som lärare, berättar om vilka sätt hon har för att orka i vardagen.

1. Kom ihåg att ta hand om dig själv

Närståendevårdarens vardag är ofta tung, och de egna behoven sätts lätt åt sidan.

Enligt Maritta är det vanligt att en närståendevårdare som vårdar sitt barn till exempel kan räkna upp alla de övriga familjemedlemmarnas favoritmat, men inte på flera år har stannat upp och funderat över vad hen själv gillar.

Maritta vet för egen del att när man hela tiden bara tar hand om andra och tillgodoser andras behov är det lätt att glömma bort sina egna drömmar och fritidsintressen, även om just de skulle kunna bidra till återhämtning.

– Om man år ut och år in sätter sig själv åt sidan förlorar man sig själv till sist. Kom ihåg vem du är. Om man inte orkar ta hand om sig själv, orkar man inte ta hand om andra. Det var svårt för mig att lära mig det i början, berättar Maritta, som varit närståendevårdare för sitt barn i 12 år.

– Man måste ha saker i livet som är bara ens egna, hur tokroliga de än må vara, säger Maritta och skrattar.

Numera uppmuntrar Marittas man henne att gå till sina hobbyer på kvällarna, även om det ibland skulle vara mer lockande att lägga sig på soffan efter en lång dag.

– Man är alltid uppiggad när man kommer hem igen, bara man kommer sig iväg.

2. Tveka inte att söka hjälp

Maritta uppmuntrar andra närståendevårdare att inte tveka att leta efter och söka hjälp för sin situation, även om det till en början kanske känns som ännu en extra ansträngning.

Via sociala medier hittade Maritta Finlands Röda Kors stödverksamhet för närståendevårdare. Hon anmälde sig genast till välbefinnandedagarna för närståendevårdare.

Maritta blev glad över att det enda som krävdes för att få delta i välbefinnandedagarna var att man är närståendevårdare. Man behövde inte irra runt i pappersdjungeln ännu en gång. Det finns ändå alldeles tillräckligt med blanketter och ansökningar i en närståendevårdarens liv enligt Maritta.

– Välbefinnandedagarna var fantastiska. Man fick sätta sig vid ett färdigdukat bord och föreläsningarna var intressanta. Det kändes bra att någon hade funderat ut allt så noggrant med tanke på oss närståendevårdare och sett till att det också fanns mycket tid för oss att bara vara för oss själva och andas ut. Arrangörerna visste att det är just det som många närståendevårdare behöver. Att stanna upp och tänka på sig själv.

Andra närståendevårdare vet hur det är utan desto närmare förklaringar.

3. Kamratstöd bidrar till att se saker och ting i ett nytt ljus

Under Röda Korsets välbefinnandedagar träffade Maritta andra närståendevårdare som vårdar sitt barn. Förutom styrka gav kamratstödet även nya perspektiv på ens egen situation.

– Andra närståendevårdare vet hur det är utan desto närmare förklaringar. Bara att veta att det också finns andra i samma situation ger styrka. Men det kan också vara ett tillfälle att upptäcka vad som är bra i ens eget liv, berättar Maritta.

På välbefinnandedagarna fick Maritta den avkoppling hon önskade från vardagsruljangsen, men också nya människor i sitt liv som hon kan dela stunder av glädje och sorg med som hör till tillvaron som närståendevårdare.

– Vi skickar uppmuntrande meddelanden till varandra på morgnarna, berättar hon.
Maritta uppmuntrar andra att söka samtalshjälp, eftersom det lindrar den psykiska belastningen att sätta ord på svåra upplevelser och prata högt om svåra saker.

Maritta berättar att hon till exempel har kroniska skuldkänslor för att hon inte har hunnit vara mer närvarande under dagen.

Maritta vet också att många får skuldkänslor av att ordna helgvård för den anhöriga, även om pauserna i allmänhet gör gott för alla parter.

– Många äldre närståendevårdare har inte en make att prata om sina känslor med i vardagen som jag har. Samtal med en frivillig eller i en kamratgrupp kan på ett avgörande sätt lindra den psykiska belastningen som närståendevårdare bär på.

I dag ser livet ut så här, i morgon är det kanske annorlunda.

4. Prata öppet om din situation

Maritta tycker att hon har lyckats kombinera arbetslivet och uppgiften som närståendevårdare väl. Hon har ända från början berättat öppet för sin arbetsgivare om krisen som drabbat hennes familj och om sitt barns sjukdom.

Maritta är övertygad om att just öppenheten och att prata högt om utmaningarna har ökat arbetsgivarens och kollegornas förståelse och flexibilitet.

– Arbetsgivaren och kollegorna förstår bättre realiteterna i en närståendevårdares liv och är flexibla när det behövs, då de lär känna den anhöriga och sjukdomen.

Maritta uppmuntrar också andra närståendevårdare som är i arbetslivet att besöka arbetsplatsen tillsammans med sin anhöriga.

5. Acceptera livet som det är

För närvarande är Marittas vardag tung. I de tyngsta stunderna blickar hon framåt, till en tid då dottern eventuellt flyttar till ett gruppboende.

Maritta berättar att hon har bestämt sig för att ta emot livet som det är.

– I dag ser livet ut så här, i morgon är det kanske annorlunda. Jag behövs riktigt mycket nu och då är det så.

Marittas röst är full av värme och kärlek när hon berättar om sin empatiska och omtänksamma dotter. I framtiden önskar mor och dotter att dottern ska kunna bli självständig och leva sitt eget liv.

Maritta vet hur viktigt det är att hitta sin grej i livet: en arbetsplats att åka till på morgonen och en gemenskap som väntar.

– Våra liv är sist och slutligen ganska lika, bara smaksatta med olika kryddor. På dagarna gör vi båda våra egna grejer på var sitt håll, deltar i hobbyer och på kvällarna badar vi bastu.

Det som sist och slutligen bäst hjälper Maritta att orka i vardagen är tacket hon får från sin dotter.

– Ibland kommer tacket i ordform, ibland som en stor kram. Det gör underverk.

I Finland firar vi den nationella närståendevårdarveckan i november. År 2021 firas närståendevårdarveckan den 21–28 november, och temat är närståendevårdare i arbetslivet.

Verksamhet och utbildningar för närståendevårdare
Verksamhet för närståendevårdare