Ensamhet berör många

Ikääntynyt vakavailmeinen nainen katsoo ulos ikkunasta.
Fotograf: Joonas Brandt / Suomen Punainen Risti

Var femte finländare känner sig ensam, åtminstone ibland.

Ensamhet berör de flesta av oss i något skede av livet. Var femte finländare känner sig ensam, åtminstone ibland. Så många som över 500 000 finländare känner sig ensamma rätt ofta eller jämt. 

Ensamhet är ångestfyllt

Ensamhet är inte frivillig, önskad ensamhet, utan ett negativt tillstånd som beror på bristen på sociala kontakter. Ensamhet kan bero på att man inte har vänner eller på att de inte är sådana som man önskar sig.

Det kan kännas som utanförskap att inte ha önskade sociala kontakter: Jag har ingen, ingen lägger märke till mig, jag hör inte till någon grupp eller gemenskap.

Känslan av utanförskap försämrar avsevärt människans välbefinnande, och på lång sikt kan den orsaka även somatiska sjukdomar och depression.

Äldre som bor ensamma upplever otrygghet

Ensamhet berör människor i alla åldrar. Det kan vara ett konstant tillstånd eller bero på någon särskild livssituation. Enligt undersökningar förekommer ensamhet främst i början och slutet av vuxenåldern, det vill säga hos unga vuxna i åldern 20–29 år och hos äldre över 70 år. Bland de äldre känner sig så många som var tredje ensam.

Äldre personers ensamhet beror ofta på att de närmaste vännerna blir allt färre i takt med att åldern ökar. Barnen kanske bor långt borta, och en nedsatt rörelseförmåga och försvagade krafter gör det svårt för den äldre att komma ut bland folk. Det kan vara svårt att skaffa nya vänner i hög ålder. I synnerhet äldre personer som bor ensamma upplever ofta förutom ensamhet även otrygghet.

I Finland beräknas andelen personer över 65 år öka från nuvarande 19,9 procent till 26 procent före år 2030 och till 29 procent före 2060.

Det finns många orsaker till ungas ensamhet

Kompisarna har stor betydelse för ungdomar. Med vännerna tränar man sociala färdigheter som man behöver senare i livet, till exempel i mänskliga relationer och i arbetslivet.

En ung människas ensamhet kan bero på blyghet, social ångest eller till exempel en förändrad livssituation. Till exempel en flytt till en annan ort är ofta orsaken till att en ung människa känner sig ensam. Även exempelvis rörelsenedsättningar och mentala problem kan vara orsaker till att unga personer isolerar sig från andra unga.

Sociala medier har inte lindrat ensamhet. Av internationella undersökningar framgår att sociala medier till och med kan försämra känslan av ensamhet. Även om man kan skriva till många i olika diskussionsforum, har alla som använder sociala medier tagit på sig en roll, som alla även är medvetna om. Detta kan till och med öka ungas känsla av utanförskap. 

Konsekvenserna av barns och ungas ensamhet kan vara allvarliga. Ensamhet orsakar social ångest, depression och olika riskbeteenden.

Ensamhet kan brytas

Man måste kunna tala modigt om ensamhet. Att ta upp ämnet är det första steget mot en lösning. Vi kan alla även genom våra egna handlingar lindra ensamhet.

Stannar vi tillräckligt ofta upp för att fundera över hur vi bemöter andra? Lägger vi märke till ensamma människor runt omkring oss?

Att bli sedd och även små möten – att se den andra i ögonen, le, säga några vänliga och uppmuntrande ord – kan ha en avgörande betydelse i en enskild människas liv. Det är viktigt för alla att känna att man hör till gruppen eller gemenskapen. Redan en förtrogen relation kan bryta ensamhetsspiralen och bära en person framåt i livet.

Hjälp mot ensamhet

Röda Korsets frivilliga vänner ger konkret hjälp mot ensamhet. Röda Korset utbildar och förmedlar oavbrutet frivilliga vänner till dem som av en eller annan orsak känner att de längtar efter en annan människas sällskap. De frivilliga vännerna träffar varandra och tillbringar tid på det sätt som passar dem bäst.

Av enkäter som Röda Korset har låtit genomföra framgår att frivilligarbete i likhet med vänverksamheten avsevärt lindrar ensamhet och förbättrar livskvaliteten. Frivilliga vänner ger glädje och trygghet i en ensam människas liv, men öppnar även upp omgivningen och är en väg till ett mer socialt liv, till exempel olika fritidsintressen och hobbyer. Vänskapen berikar även den frivilliga vännens liv och skapar önskade band över ålders- och kulturgränserna.

(Källor: Junttila 2015: Kavereita nolla, Tammi; Jylhä 2004: Old age and loneliness: Cross-sectional and longitudinal analyses in the Tampere longitudinal study on aging. Canadian Journal on Aging 23(2): 157–168; Saari (red.) 2016: Yksinäisten Suomi, Gaudeamus; THL 2015: Yksinäisyys ja osallistuminen, ATH-tutkimuksen tuloksia – Järjestökentän tutkimusohjelma; Uotila 2011 (avhandling): Vanhuus ja yksinäisyys: tutkimus iäkkäiden ihmisten yksinäisyyskokemuksista, niiden merkityksistä ja tulkinnoista, Tampere University Press 2011; Vaarama m.fl. (red.) 2014: Suomalaisten hyvinvointi 2014, THL 2014; Statistikcentralen 2018)