Världens katastrofrapport 2026: Skadlig information accelererar humanitära kriser och försvårar biståndsarbetet

Hotet av skadlig information är en humanitär kris i sig. Den försvagar människornas möjligheter att bereda sig för kriser och att få livsviktig hjälp. Samtidigt har det humanitära biståndsarbetet förändrats och blivit allt farligare för de lokala hjälparna. 

För att motverka desinformation, missinformation och annan skadlig information krävs omfattande samarbete. För det behövs förutom de humanitära biståndsorganisationerna också till exempel politiska beslutsfattare, myndigheter, lokalsamhällen och företag inom teknologibranschen. 

Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen IFRC publicerar Världens katastrofrapport Truth, Trust and Humanitarian Action in the Age of Harmful Information (på engelska) i dag torsdag 5.3. 

Följderna av skadlig information syns i krisområdena

Finlands Röda Kors stöder lokala Röda Korsets och Röda Halvmånens arbete, som säkrar att hjälpen når fram i kriszoner och ökar säkerheten bland lokala frivilliga och biståndsarbetare. Förtroendet uppbyggs genom att utveckla kommunikationen och genom att föra dialoger med lokalsamhällena. Arbete utförs i Afghanistan, Myanmar, Somalia, Etiopien och Sahel.

– I vårt arbete ser vi att skadlig information kan påverka till exempel människors beslut om huruvida de ska söka hjälp eller när de ska fly till trygghet från en konflikt eller naturkatastrof. När människorna litar på korrekt information och hjälparna, är det mera sannolikt att de kan bereda sig för kriser, hjälpa varandra och ta emot hjälp, säger direktören för Finlands Röda Kors internationella biståndsverksamhet Tiina Saarikoski. 

Skadlig information kan påverka till exempel människors beslut om huruvida de ska söka hjälp eller när de ska fly till trygghet.

Som neutral, opartisk och självständig humanitär aktör kan Röda Korset ofta också hjälpa i extremt politiserade verksamhetsmiljöer, till vilka andra aktörer inte nödvändigtvis har tillträde. En förutsättning är emellertid att dessa centrala principer är förstådda och att de respekteras.

– Mitt i kriser vänder sig människorna allt mera till sina lokalsamhällen för att få tillförlitlig information. Då har de lokala frivilliga en allt viktigare roll som biståndsarbetets ansikte på plats. De kan lyssna på lokalsamhällets bekymmer och förmedla korrekt information, konstaterar Saarikoski.

Att trygga den humanitära verksamhetsmiljön är en gemensam uppgift

De humanitära aktörerna ska i sina biståndsoperationer planera kommunikation och inkludering av lokalsamhällena, på samma sätt som till exempel logistik och hälsovård. Hjälparna ska om sitt arbete dela väsentlig, tillförlitlig och rättidig information samt lyssna på lokalsamhällena. 

Att bereda sig för skadlig information kan dock inte läggas helt på de humanitära aktörernas ansvar. I Världens katastrofrapport betonas också bland annat politiska beslutsfattares, myndigheters och teknologiföretags åtgärder. 

– Teknologiföretagen har en central roll i att motverka skadlig information och i att säkerställa att människor som befinner sig mitt i en kris får tillgång till korrekt information. Stater behövs till exempel att de genom reglering och investeringar säkrar en sådan verksamhetsmiljö, där neutralt och opartiskt humanitärt arbete för att hjälpa människor i mest sårbar ställning är möjligt. Det ska vara tryggt att ge och att få hjälp både fysiskt och digitalt, summerar Saarikoski. 

Världens katastrofrapport, som publicerats idag, kan läsas på Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens sidor. Syftet med publikationen är att främja praxis, tänkande och politikförändring inom den humanitära branschen.