Röda Korsets Ensamhetsbarometer: Nästan två av tre personer upplever ensamhet i Finland – ensamhet och isolering är vanligast bland unga och unga vuxna

Upplevelser av ensamhet bland dem som bor i Finland har ökat ytterligare från året innan, då 59 procent upplevde ensamhet åtminstone någon gång. Nu är den motsvarande siffran 65 procent.

Antalet personer som upplever ensamhet ofta har också ökat något. Nu upplever var femte ensamhet i Finland en gång i veckan eller oftare. Situationen ännu mer alarmerande bland 16–24-åringarna.

– Barometerns resultat för unga och unga vuxna får en att stanna upp. Var tredje av dem upplever ensamhet ofta, det vill säga minst en gång i veckan eller oftare. Den ökande och utbredda ensamheten i Finland bör tas på allvar. Som samhälle har vi inte råd att förlora dessa unga till ett illamående som orsakats av många orsaker, säger Maaret Alaranta, koordinator för social välfärd vid Finlands Röda Kors.

Barometern visar att de som upplever ensamhet är mindre nöjda med sin ekonomiska situation, sin fritid, sin fysiska hälsa och i synnerhet med sina relationer, sin psykiska hälsa och sitt liv som helhet än de som nästan aldrig upplever ensamhet. 

– För många är ensamheten total. Fler än var tionde person som svarade på barometern berättar att de inte har en enda nära vän att dela sina angelägenheter med. Vi kan bättre som samhälle, uppmanar Alaranta.

Den vanligaste orsaken till att man känner sig ensam är upplevelsen av utanförskap och olikhet. De som talar andra än de inhemska språken uppger att det är upplevelsen av utanförskap som ligger till grund för deras ensamhet. Hos unga och unga vuxna betonas utöver dessa orsaker även blyghet och nervositet i sociala situationer som en stor orsak. Över en tredjedel av 16–24-åringarna anser också att psykisk ohälsa är en av orsakerna till deras ensamhet.

Ensamheten har orsakat mest psykisk ohälsa bland unga

16–24-åringar och 25–34-åringar är ensammast i Finland och de upplever också isolering och utanförskap mest. En så stor andel som 59 procent av 16–24-åringarna och 57 procent av 25–34-åringarna upplever ensamhet regelbundet, det vill säga några gånger i månaden eller oftare. 

En tredjedel av 16–24-åringarna upplever att ensamheten har orsakat dem psykisk ohälsa. Samtidigt är de 16–24-åriga och 25–34-åriga respondenterna minst nöjda med sin psykiska hälsa. 

– Ju lägre inkomster och ju yngre respondenten är, desto mer upplever man ensamhet, isolering och utanförskap. Och desto oftare bedömer respondenten att ensamheten har orsakat hen psykisk ohälsa. Resultaten ger en bild av en grupp unga och unga vuxna som lever i osäkerhet med alltför många vacklande trygghetspelare i livet: ekonomi, stödnät av nära vänner och psykisk hälsa, bedömer Alaranta. 

Enligt barometern har ensamheten förutom hos de unga åldersgrupperna orsakat psykisk ohälsa särskilt hos studerande, låginkomsttagare och personer som talar andra än inhemska språk. Delvis representerar respondenterna alla dessa grupper samtidigt.

– Resultaten visar tydligt att olika sårbarhetsfaktorer, såsom ung ålder, dålig ekonomisk situation och bakgrunden hos personer som talar främmande språk ökar risken för ensamhet, utanförskap, isolering och psykisk ohälsa, sammanfattar Alaranta.

Enligt barometern har skammen i anslutning till ensamhet minskat i Finland, men unga upplever mest skam över sin ensamhet bland alla åldersgrupper och låter bli att söka hjälp på grund av detta. 

– Unga och unga vuxna verkar inte veta var de ska söka hjälp mot sin ensamhet. Det är viktigt att yrkesfolk kan ta upp ensamhet på samma sätt som psykisk ohälsa, så att de unga får hjälp i tid och att man tillsammans kan hitta rätt lösningar. Orsakerna till ensamhet är många och man kan påverka dem med hjälp av ett övergripande stöd. En del behöver stöd för att stärka sina sociala färdigheter, medan andra söker efter platser där de kan bli en del av gemenskapen, säger Johanna Velling, sakkunnig hos Finlands Röda Kors Nettiturvis.

Den ekonomiska osäkerheten får livet att vackla och minskar sociala möten

Nöjdheten med den ekonomiska situationen har minskat hos alla respondenter på ett år. Den ekonomiska situationen är särskilt stram hos 25–34-åringar och personer som talar andra än inhemska språk.

– Den ekonomiska situationen har stramats åt och det ökar missnöjet inom olika områden i livet. Det är förståeligt att det kan vara svårt att skapa eller fördjupa kompisrelationer, om vardagen i stor utsträckning handlar om ekonomisk överlevnad och man inte har råd med någon extra fritidssysselsättning. De 25–34-åringar som flyttat för att bo på egen hand är oftast tvungna att avstå från sociala tillställningar på grund av det dåliga penningläget, säger Alaranta.

För att minska ensamheten i Finland behövs lösningar och åtgärder på alla nivåer i samhället.

– Som samhälle bör vi erbjuda ett tillräckligt ekonomiskt och socialt skyddsnät för att livet för unga generationer inte ska vara så osäkert och sårbart. Den offentliga och den tredje sektorn ska se till att stödet är lättillgängligt och att det ordnas till exempel avgiftsfria, öppna mötesplatser i hela Finland, föreslår Alaranta. 

Ensamhetsbarometerns rapport 2026 (pdf)

Finlands Röda Kors gjorde för femte gången en omfattande undersökning av ensamhet, dess effekter och orsakerna till ensamhet med hjälp av barometern. Datainsamlingen för Ensamhetsbarometern gjordes av Verian i december 2025. 1 404 personer svarade på undersökningen, och materialet representerar och har viktats för att motsvara befolkningen. Konfidensintervallet för resultaten är som högst +– 2,6 procentenheter för det totala resultatet. Undersökningen genomfördes i likhet med barometern 2025 som en enkät på webben. De tidigare undersökningarna har genomförts av Taloustutkimus, och då har materialet samlats in genom telefonintervjuer. Finlands Röda Kors följer regelbundet upp ensamheten i Finland med hjälp av barometern.