12.02.2026

Från ukrainsk flykting till frivillig hjälpare

Fotograf: Petteri Kivimäki / Suomen Punainen Risti

Halyna Rumynska flydde tillsammans med sin familj från Lviv till Finland för att söka trygghet och en möjlighet att bygga upp vardagen på nytt. I Saarijärvi fann de gemenskap, stöd och en riktning framåt – något som så småningom ledde Halyna till frivilligarbete för att hjälpa andra i samma situation.

Bilen packad mot det okända

Sommaren 2023 packade Halyna Rumynska bilen tillsammans med sin make och deras två barn och lämnade hemstaden Lviv mot det okända. Förutom de fyra familjemedlemmarna fick endast de mest nödvändiga och älskade ägodelarna plats i bilen.

Beslutet var inte lätt, men konflikten i hemlandet gav inga alternativ: familjen var tvungen att åka för att dottern skulle kunna fortsätta sina studier och livet återgå åtminstone delvis till det normala.

- Vi förstod att säkerheten går före allt annat. Det var svårt att kalla studierna i skyddsrummet, mitt under attackerna, för riktiga studier. Allt föll samman på ett ögonblick, säger Halyna när hon minns livet i konfliktens skugga.

Familjen körde genom Polen, Litauen, Lettland och Estland och reste sedan med färja till Helsingfors hamn. Tre dagar efter ankomsten fick familjen plats på förläggningen i Saarijärvi, som drivs av Finlands Röda Kors. Ett nytt vardagsliv hade börjat.

Konflikten förändrade vardagen på ett ögonblick

Tiden före konflikten var vardagen lugn och lycklig i Halynas familj. Halyna, som studerat till jurist, arbetade som bokförare, medan hennes man jobbade som byggnadsingenjör. Förutom arbete fylldes dagarna av den yngre dotterns älskade danshobby.

- Det har varit mycket tungt för min dotter Sofia att sluta dansa – dansen var hennes största passion, berättar Halyna.

När konflikten bröt ut raserades den trygghet som byggts upp under många år, och familjen tvingades söka skydd utanför hemlandet. När Halyna får frågan om hur det kändes att fly, tystnar hon en stund.

- Jag vet inte hur jag ska beskriva de känslorna. När hela livet man hade före kriget redan ligger i ruiner och man ger sig av för att söka skydd... Det går inte att beskriva med ord.

Gemenskapens kraft inspirerade till frivilligarbete

I Saarijärvi togs familjen emot med värme. Förutom boende fick de stöd i att lära sig finska via Finlands Röda Korset. Förutom språkklubben deltog Halyna och hennes familj regelbundet i det lokala distriktets ”Juttelucafe”, där de fick träffa både ortsbor och andra som flytt från Ukraina.

- Torsdagen var alltid veckans mest efterlängtade dag, skrattar Halyna och fortsätter: - På Juttelucafe fick vi information om Finland, dess kultur och invånare. Det gav en känsla av att man brydde sig om oss.

Också dottern, som just fyllt 18 år, har hittat sin egen väg i Finland. Hon avslutade sin ukrainska skolgång på distans och studerar nu i ett finländskt gymnasium. Förra sommaren försörjde den ambitiösa unga kvinnan sig genom att driva ett eget kioskstånd i Saarijärvi.

- Min dotter vill söka in till högskolan i Finland. Jag är så glad och tacksam över hur väl hon har integrerats i vårt nya hemland, säger Halyna leende.

Fotograf: Petteri Kivimäki / Suomen Punainen Risti

Den hjälp som Halyna fick av Röda Korset inspirerade henne att själv börja hjälpa andra – denna gång som frivillig.

- När vi har möjlighet hjälper vi där det behövs. Röda Korset hjälpte oss i början – nu vill vi hjälpa andra, säger hon och fortsätter: -Det bor många äldre människor i Saarijärvi. Jag och min familj försöker alltid hjälpa till när det behövs, alltså vara frivilliga där vi kan göra nytta. Vi är alltid redo när hjälp behövs.

Fred i Ukraina och en trygg vardag i Finland

Nu beskriver Halyna sitt liv i Finland som ”lugnt och vanligt, på ett bra sätt”. Hon säger att hon inte behöver mycket för sin egen del – det viktigaste vore att konflikten i Ukraina tog slut.

- Min första och största önskan är fred i Ukraina. Det är det allra viktigaste.

För sin egen framtid hoppas hon kunna stanna i Finland permanent och hitta ett arbete inom sitt eget yrkesområde.

- Jag har ett bra liv här. Jag vill fortsätta med det och vara en tillgång för samhället, säger Halyna.

Avslutningsvis vill hon rikta ett tack till alla finländare: -Jag har inte mött något negativt i Finland. Människorna är empatiska och vänliga. Att även en främling ler mot dig på gatan betyder mycket.