Tro inte på dessa tre myter om ensamhet

Det är dags att skingra de vanligaste myterna om ensamhet och dela med sig av metoder för att minska den för alla.

Myt 1. Endast få upplever ensamhet

Ensamhet i Finland är mycket vanligt. Redan före corona upplevde var femte finländare tidvis ensamhet och var femte hela tiden. Det är många, totalt 500 000 personer.

Det gäller ensamhet som inte är av eget val. Dit hör ångest och längtan efter andra människor.

Vanligast är ensamhet i båda ändarna av vuxenlivet. Unga upplever ofta ensamhet när de börjar nya studier och flyttar för att bo ensamma. Under ålderdomen minskar å andra sidan den närstående kretsen.

Elli blev änka för tio år sedan. Hennes son med familj bor i Helsingfors nästan 400 km bort, så man viker inte bara så in till farmor.

– På julen sågs vi, men före var det en lång paus, säger Elli.

Sanningen är att ensamhet kan upplevas av vem som helst. Både barn, unga, familjer, karriärister såsom också sociala mediers superpåverkare.

Ensamhet syns sällan utåt.

Fakta: Corona har förvärrat ensamheten.

Ensamhet utlöses oftast av någon förändring i livssituationen, som att flytta till en ny plats, avsluta en hobby eller en skilsmässa.

Corona orsakade den livsförändringen. Många har blivit tvungna att göra allt arbete eller alla studier på distans. Det är paus i hobbyerna och man kan inte heller lätt träffa sina vänner.

Jordmånen är utmärkt för att ensamhet att växa, när ännu de långa mörka vinterdagarna stjälps på.

Enligt en undersökning gjord av Institutet för hälsa och välfärd (THL) upplever var tredje finländare att känslan av ensamhet har växt under coronatiden. I THL:s nationella undersökning FinSote intervjuades 16 600 personer mellan tidsperioden början av september och slutet av november.

Röda Korsets koordinator för social välfärd Maaret Alaranta ser att smärtsamma upplevelser kan ha positiva konsekvenser på lång sikt.

– Nu förstår man hur isolering och ensamhet känns. Kanske väcker det dig att tänka på vad du själv kan göra åt saken, säger Alaranta.

– Redan det, att vi uppmärksammar andra personer på gatan och i butiken hjälper. För många kan ett telefonsamtal vara veckans höjdpunkt.

Myt 2. Ensamhet vållar inga stora problem.

Niina Junttila, en ensamhetsforskare, har lyft fram att ensamhet syns i hjärnan.

De som känner sig ensamma är mer känsliga för negativa frågor i sociala situationer. Positiva och glädjande saker går alltså obemärkt förbi.

Detta bildar lätt en ond cirkel där sociala situationer undviks eftersom de känns tunga. Till slut utgör ensamhet en exponering för depression, sömnlöshet och många störningar i psykisk hälsa.

En människa behöver andra människor.

Fakta: Farligare än rökning

Ensamhet är mer skadlig för hälsan än rökning eller övervikt. Den ökar mängden stresshormon, dvs. kortisol i kroppen, vilket belastar kroppen och utsätter oss för många sjukdomar på lång sikt.

I hjärnan känns ensamhet som social smärta i samma områden där även fysisk smärta känns.

– Kostnaden för samhället föds redan från det faktum att ensamma går mer till läkare, säger Maaret Alaranta.

I synnerhet långvarig ensamhet försvagar hälsan. Det är därför Finland nu måste ta itu med problemet. Ensamheten orsakad av corona får inte lämnas kvar.

– Inget samhälle har råd att förlora en femtedel av sin befolkning till ensamhet, säger Alaranta.

Det är precis av den anledningen som Storbritannien utsåg en minister för ensamhet för några år sedan.

Myt 3. Man ska inte prata om ensamhet

Nina Lyytinen, psykolog i Röda Korsets beredskapsgrupp, har märkt att ensamhet kan åtföljas av till och med stark skam.

– Många berättar att det är svårare att säga att de är ensamma än att de är belastade med arbete eller till och med deprimerade, säger Lyytinen.

Det är tabu att prata om ensamhet.

Skam påverkas av många saker, såsom allas egen uppväxtmiljö och den finländska kulturen att klara sig själv. Den polerade världen i sociala medier kan också orsaka press och skam, om vårt eget liv inte är fullt av roliga saker.

Bland barn och ungdomar är ensamhet vanligare i familjer med låg inkomst. En anledning är att möjligheterna till hobbyer är mindre, vilket leder till att vänskapsförhållanden inte knyts.

Dessutom orsakar fattigdom stress, som tar bort krafterna från andra saker.

Fakta: Det lönar sig att berätta om upplevelser om ensamhet

Lyytinen säger att hon har sett myten om skam spricka de senaste åren. Många påverkare i sociala medier har tagit upp saken att prata om psykisk hälsa, avund, depression och kroppsbild.

– De hjälper verkligen, tackar Lyytinen.

– Unga vuxna pratar numera mer om dessa saker. Samtidigt har det blivit mer tillåtet att söka professionell hjälp.

Lyytinen tycker ändå att det är förvånansvärt lite tal om ensamhet med tanke på problemets omfattning.

– Vi borde prata mycket mer om ensamhet och dess effekter, så att människor förstår att de inte är ensamma om saken, säger Lyytinen.

Kamratstödet är viktigt

Lyytinen påminner om att en ledsam sak ofta blir lättare bara av det, att man identifierar saken och får det sagt högt. Det är det första steget i att hitta en lösning.

Det lönar sig att söka hjälp. Utöver professionell hjälp, erbjuder till exempel Röda Korsets vänverksamhet stöd för de som upplever ensamhet.

Röda Korsets frivilliga möter cirka 25 000 ensamma personer varje år.