Undersökning: Utmaningarna för dem som stöder sig på mathjälp begränsar sig inte bara till utkomst

En färsk undersökning målar upp en bild av problemen som anhopas kring fattigdom: ensamhet och utanförskap syns i svaren av dem som söker mathjälp.
Utkomstproblemen bland personer som anlitar mathjälpen har ökat. Utmaningarna som kunderna upplever begränsar sig ändå inte bara till utkomst. Utöver att de är ekonomiskt utsatta belastas de ofta av brist på delaktighet, låg social ställning och ensamhet.
De som stöder sig på mathjälp bedömer att deras ställning på samhällsstegen är lägre än den övriga befolkningens. Enligt resultaten av mathjälpsundersökningen, som publiceras i början av år 2027, är upplevelser av utanförskap och svag ställning i samhället vanliga bland de svarande.
I mathjälpsundersökningen som Finlands Röda Kors och Tammerfors universitet har gjort i samarbete granskas bland dem som stöder sig på mathjälp delaktighet, livskvalitet och hur de klarar av vardagen.
På mathjälpsundersökningen svarade över 1 200 personer som anlitar mathjälpen. För koordineringen av materialinsamlingen svarade i huvudsak Finlands Röda Kors samordningsprojekt för mathjälp (STEA) och för undersökningen Tammerfors universitet.
Ensamhet och känsla av utanförskap är vanliga bland mathjälpssökande
Ekonomiskt trångmål är som känt den viktigaste orsaken till att man behöver mathjälp. Många svarande upplever att mathjälpen spelar en så stor roll för att klara av vardagen att det inte skulle lyckas utan den. För andra ger den en viktig tilläggslättnad i vardagen.
I undersökningen, som granskade de mathjälpssökandes välbefinnande och hur de klarar sig, upptäcktes att fattigdom också påverkar i vardagen på många andra sätt än genom den materiella bristen som avsaknaden av pengar leder till.
Undersökningen visar att olika belastande upplevelser, såsom ensamhet och utanförskap, är vanliga bland mathjälpskunderna. Upplevelserna framhävs i synnerhet bland personer i arbetsför ålder som står utanför arbetsmarknaden på grund av arbetslöshet eller arbetsoförmåga samt bland svarande som inte delar sin vardag med en annan vuxen.
– Fattigdomen syns inte bara på bankkontot. Den syns som ensamhet, utanförskap och en känsla av att inte höra till. Vid mathjälpen köar man för mat, men undersökningen avslöjar samtidigt en hunger efter delaktighet. Människorna borde kunna känna att de är fullvärdiga samhällsmedlemmar, sammanfattar Niklas Vaalgamaa, som ansvarar för Finlands Röda Kors samordningsprojekt för mathjälp.
Mathjälpsundersökningen visar att en central faktor för välbefinnande är upplevelsen av delaktighet. Upplevelsen av svagare delaktighet verkar för sin del att hänga samman med sämre förtroende för myndigheter.
– Mathjälpens betydelse i vardagen ansluter sig inte bra till otillräckliga inkomster. I undersökningen visade sig upplevelsen av delaktighet vara en central faktor för välbefinnandet. Förutom genom att fattigdomen minskas kan välbefinnandet förbättras genom att öka delaktigheten. Det skulle därför vara viktigt att fundera hur vi kunde skapa gemenskaper, som förebygger ensamhet och utanförskap samt möjliggör delaktighet. För det behövs emellertid en gemensam vilja i samhället, konstaterar forskare Tiina Vaani, som arbetar inom Tammerfors universitets forskningsprojekt Vaurauden varjossa (’I välståndets skugga’).
Del av en mera omfattande forskningshelhet
Mathjälpsundersökningen är en del av ett mera omfattande forskningsprojekt, Vaurauden varjossa – huono-osaisten sosiaalinen asema 2020-luvun Suomessa (’I välståndets skugga – de sämre lottades sociala ställning i Finland på 2020-talet’), som leds av Juho Saari. Förutom från mathjälpen har material för projektet insamlats från diakoniarbetet och Diakonissanstaltens verksamhet, överskuldsatta personer, träffpunkter med låg tröskel samt gemensamma måltider i Kotka och Björneborg. Dessutom har Yle genom en enkät samlat in material om hur människorna klarar av vardagen.
Resultaten av undersökningen Vaurauden varjossa (’I välståndets skugga’) publiceras i sin helhet som elektronisk bok i början av år 2027.
Material för matshjälpsundersökningen samlades in under tiden 1.10.2025-31.1.2026 vid Finlands Röda Kors och andra deltagande aktörers mathjälpsevenemang på olika håll i Finland med en pappersblankett eller elektronisk enkät. Förutom av Finlands Röda Kors samlades material in av Koa ry, Sininauhaliitto ry, Stadin safka, Työttömien keskusjärjestö ry, Viadia ry samt Vantaan Yhteinen pöytä på deras egna evenemang. Finlands Röda Kors samlade in material i områdena för distrikten Helsingfors och Nyland, Tavastland, Sydöstra Finland, Uleåborg, Egentliga Finland samt Åboland.
Därtill insamlades kompletterande material 11.5-31.7.2026 koordinerat av Tammerfors universitet från Tammerfors evangelisk-lutherska församlingars matbanksbutik, Seinäjokis evangelisk-lutherska församlings matbank, matkön vid Lakeuden ruoka-apu, Vandas Yhteinen pöytä-evenemang samt mathjälpen inom Jyväskyläs gatumission.
Ytterligare information ger:
Niklas Vaalgamaa, koordinator, Finlands Röda Kors samordningsprojekt för mathjälp (STEA), niklas.vaalgamaa@rodakorset.fi
Tiina Vaani, forskare, Tammerfors universitets forskningsprojekt Vaurauden varjossa, tiina.vaani@tuni.fi

