Projektet för gemenskapsorienterad integration ökade verksamhetsmöjligheterna och de sociala kontakterna för dem som integrerades

Målet var att hjälpa dem som integrerades att hitta gemenskaper som kändes meningsfulla för dem och på så sätt rota sig på sina orter. Lokala gemenskapsfaddrar som kände till orten väl arbetade med dem som skulle integreras.

 De erfarenheter som man fick av den gemenskapsorienterade verksamheten under projektet var positiva. De lokala gemenskaperna stärktes och samarbetet mellan dem blev tätare. De som integrerades lärde känna gemenskaperna med gemenskapsfaddrarnas och andra frivilligas stöd. I projektet lyckades man öka jämlikheten i verksamheten och den gemensamma planeringen med faddrarna och dem som integrerades på ett jämlikt sätt.

Projektet för gemenskapsorienterad integration i siffror

• Projektet genomfördes på 14 orter
  • Lokal verksamhet till stöd för integrationen och för att stärka gemenskaper ordnades och utvecklades på alla projektorter.
  • Nya verksamhetsmöjligheter öppnades för dem som integrerades och deras sociala kontakter ökade betydligt, i synnerhet med hjälp av lokala möteskaféer och aktiviteter i andra lättillgängliga lokaler.
  • En betydande del av den verksamhet som inletts fortsätter på orterna med stöd av Röda Korset och lokala nätverk.
• 414 kvotflyktingar deltog i verksamheten
  • För att ta del av målgruppens önskemål och tankar inledde man ”Hur är läget?”-samtal. Genom dem fick man information om kvotflyktingarnas vardag och utmaningarna i den. Med hjälp av informationen kunde nätverken anpassa sin verksamhet i enlighet med de önskemål som framfördes och utveckla sin traditionella verksamhet så att den blev mer jämlik.
  • Enligt sammanfattningar av ”Hur är läget?”-samtalen och intervjuer fick de som integrerades nya kontakter och vänner i sitt liv och fick lära känna möjligheterna på den nya orten. Deras upplevelse av delaktighet ökade. Många började själva engagera sig i frivilligarbete, till exempel i möteskaféer.
• 166 personer deltog i verksamheten som gemenskapsfaddrar
  • Gemenskapsfaddrarna hjälpte dem som integrerades att lära känna gemenskaperna och att hitta sina intressen. Fadderverksamheten fortsätter på olika orter och integreras delvis i annan organiserad frivilligverksamhet.
• Närmare 200 lokala intressenter deltog i verksamheten inom projektet
  • Intressenterna var organisationer, församlingar, andra sammanslutningar och myndigheter.
  • Pilotprojektet stödde utvecklingen av samarbetet i lokala nätverk bland annat genom verkstäder för utbud för integration. Det stärkte och uppmuntrade till att inleda verksamhet på gräsrotsnivå på ett inkluderande sätt, i samarbete med dem som integrerades. Nätverkens verksamhet fortsätter även efter att projektet har avslutats.  
• I etableringsfasen presenterades projektets recept och resultat för nästan 1 700 experter på integration.

Projektets resultat 

• Verksamheten för gemenskapsorienterad integration gav nya fräscha tillvägagångssätt för lokal planering och genomförande av frivilligverksamhet med personer som integreras.
• Upplevelserna av delaktighet och att höra till gemenskapen ökade bland dem som integrerades. Nya vägar till gemenskaper och verksamhet hittades.
• Samarbetet mellan kommuner, organisationer, församlingar och andra sammanslutningar tog fart, verksamheten blev mer mångsidig och nätverken insåg fördelarna med att samarbeta
• Förändringarna i verksamhetsmiljön och de minskade resurserna inom civilsamhället bidrog till att öka oron. Under projektets gång växte insikten om hur viktigt det är för integrationen att det finns en lokal, välkomnande och inkluderande atmosfär och verksamhet. 

Finlands Röda Kors var den huvudsakliga genomföraren av pilotprojektet för gemenskapsorienterad integration. Projektet genomfördes av Sydöstra Finlands, Västra Finlands, Uleåborgs och Egentliga Finlands distrikt inom Röda Korset samt Kyrkostyrelsen och Humanistiska yrkeshögskolan Humak.

Pilotprojektet genomfördes 1.1.2023–31.12.2025. Ett varmt tack till alla deltagare! Läs mer om verksamheten här.

Pilotprojektet för gemenskapsorienterad integration var ett AMIF-finansierat projekt som delvis finansierades av EU-kommissionen. Även arbets- och näringsministeriet bidrog till den nationella finansieringen.