Säkerhetsläget för hjälparbetarna har försämrats

Hjäparbetarna utsätts för fara då parterna i väpnade konflikter har dåliga insikter om de lagar som gäller i krig.

- Röda Korsets eller Röda Halvmånens symboler skyddar inte längre opartiska hjälparbetare på samma sätt som tidigare, sade Röda Korsets biträdande direktör för internationella hjälpinsatser Päivi Laurila i en intervju för Radio Suomi på måndagen (21.11.2011).

Laurila, som själv arbetat som anestesiläkare i flera oroshärdar runt om i världen, berättade i programmet Ajantasa att speciellt hälsovårdspersonal utsätts för eller upplever hot om våld i konfliktområdena. Enligt henne beror de ökade säkerhetsriskerna på att internationell krigsföring, men också väpnade konflikter inom ländernas egna gränser blivit mer komplicerade. Parterna i konlfikterna har ofta bristande eller inga kunskaper om krigets lagar. 

Krigsoffers och civilbefolkningens rätt till skydd och vård bestäms i den fjärde av Genèvekonventionerna, som skapades på initiativ av Röda Korset och ratificerades 1949.

Hur ska hjälparbetare skyddas?

Anestesiläkare Päivi Laurila har lång erfarenhet av hjälparbete i bland annat Sudan, Somalia, det forna Jugoslavien, Rwanda, Uganda, Afghanistan och Pakistan. På sin väg har Laurila mött skottlossning och beväpnade grupper har stannat henne och krävt att deras skadade truppkamrater ska evakueras. Sjukhus, där hon arbetat, har utsatts för beskjutning.

- Röda Korsets hjälparbetare rör sig inte med beväpnade konvojer. Min förhoppning är att säkerhetsarbetet skulle sträcka sig så långt att det inte enbart omfattade hjälparbetare utan alla civila, säger Laurila.

Enligt henne koordineras hjälpinsatserna ytterst noggrannt med tanke på säkerheten och speciellt resorna på fältet planeras i minsta detalj. Hjälparbetarnas arbetsplatser skyddas med organisationens symboler. Dessutom satsar organisationen på att effektivt informera om att hjälparbetarna som skyddas dessa symboler inte är beväpnade.

Vilket är priset för säkerheten?

Röda Korsets och Röda halvmånens organisationer betalar inga lösesummor för sina hjälparbetare. Att betala skyddspengar är också ett uteslutet alternativ. Utgifterna för säkerhet består i stället av skyddandet av byggnader, förflyttningar på fältet och inhiberande av planer.

- Konflikternas alla dödsfall, insjuknanden, skador och invalidiseringar blir till en stor räkning och det är soldaterna och civilbefolkningen som står för notan, säger Laurila.

- Även den lokala hälsovårdspersonalen betalar ett högt pris. De riskerar att dödas eller skadas, och kan inte arbeta av rädsla för sin egen och sin familjs hälsa och säkerhet. Civilbefolkningen i konfliktområdena riskerar att bli utan vård, då sjukvårdspersonalen flyttar undan våldamheterna.

Hurudana förhandlingskumpaner är konfliktparterna?

Röda Korset har förbundit sig att arbeta med alla parter för att trygga opartisk hälsovård.

- Om vi bara får en möjlighet att komma i dialog med konflikternas parter så kan vi förhandla så att vi inte utsätts för angrepp, förklarar Laurila.

Det är oftast lättare att få fram budskapet till de statliga truppernas komandolinje, då oppositiongrupper inte alltid har en klar kommandostruktur. Det största hotet är ytterst oberäkneliga rövarligor, vars motiv endast är att nå egna fördelar.