Psykiskt stöd viktigt i eftervården av tragedin i Norge

Ståle Wig / Røde Kors
Olav A. Saltbones / Røde Kors
Olav A. Saltbones / Røde Kors

Norska Röda Korset spelade en central roll i räddningsarbetet efter terrordåden i Norge.

Finlands Röda Kors är redo att hjälpa i samband med storolyckor

Finlands Röda Kors har beredskap för storolyckor som tragedin i Norge. Fungerande avdelningar utgör grunden i beredskapen, men Finlands Röda Kors har förutom mer än 200 första hjälpen-grupper också första omsorgen-grupper och grupper för psykiskt stöd.

– Psykologernas beredskapsgrupp har en viktig roll när det gäller att ge professionellt psykosocialt stöd, vare sig det gäller myndigheter eller frivilliga. Dessutom har vi ett nära samarbete med Frivilliga räddningstjänsten, som koordineras av Röda Korset, säger Tuula Luoma, som planerar Röda Korsets psykosociala stöd.

Hon tror att hjälparbetet i vardagen blir en beredskap att hjälpa i plötsliga situationer, eftersom många frivilliga inom Röda Korset har en bred utbildningsbakgrund med allt från första hjälpen till psykiskt stöd och första omsorgen, och dessutom har praktiska erfarenheter av att hjälpa i vardagen.

Beredskapsgruppen av psykologer har gett stöd i alla storolyckor och specialsituationer de senaste åren. Stöd behövs, oberoende av hurdan olyckan är, men hur man återhämtar sig är individuellt.

– Publicitet och en eventuell rättegång kan öka stressen bland dem som har upplevt händelsen och deras anhöriga. I allmänhet är det ändå anhöriga och vänner som är ger det bästa stödet och som hjälper människor att hantera en svår situation, säger Tuula Luoma.

Anders Behring Breivik, som sprängde två bomber i centrum av Oslo och sedan dödade 69 människor på Utøya i slutet av juli, var i rätten i veckan. I räddningsarbetet efter tragedin hade Norska Röda Korset en viktig uppgift: frivilliga transporterade bort offer från Utøya, sökte efter saknade i sjön där ön ligger, tog emot anhöriga och gav psykiskt stöd till alla behövande.

Bara några timmar efter att Breivik hade gripits fanns det redan 130 frivilliga som hjälpte på Utøya. Sammanlagt deltog 560 av Röda Korsets frivilliga och anställda i räddningsarbetet.

– Genast morgonen efter attentaten började vi ge psykosocial hjälp till de vuxna som direkt eller indirekt hade drabbats av krisen, och till de berörda ungdomarna, berättar Therese Koppang, chef för Norska Röda Korsets hälsoenhet.

Dessutom publicerade Norska Röda Korset på sin webbplats anvisningar från krishanteringsproffs och öppnade en kristelefon för allmänheten. För terrordådens offer och anhöriga öppnade man skilda webbsidor.

Tragedin chockade alla norrmän och antalet frivilliga var större än Röda Korset hade uppgifter för, men man ville ge alla hugade tillfälle att delta. Därför uppmanade organisationen människor som ville hjälpa att ordna träffar i sina hem så att alla som önskade kunde få samtala om det som hade hänt.

– Antalet människor som var i behov av psykosocialt stöd överraskade oss.Jämfört med tidigare kriser var behovet mycket större den här gången. Vi ser att Röda Korset måste satsa mera på att erbjuda psykosocialt stöd, konstaterar Koppang.

Hjälpen kom snabbt

Norska Röda Korset arbetar som bäst med en grundlig utredning av eftervården efter tragedin.

– Vi lyckades få räddningsmanskap och psykosocialt stöd till platsen mycket fort, berömmer Koppang.

För närvarande planerar Norska Röda Korset obligatorisk utbildning i psykiskt stöd för alla anställda och frivilliga inom organisationen.Man har också omsorg om hur de frivilliga mår.

– Varje frivillig och anställd som deltog i operationen har blivit kallad till ett årslångt program för det är viktigt att stöda de frivilliga som deltog i räddningsarbetet. Vi tänker också utveckla vårt samarbete med andra organisationer som är engagerade i eftervård, säger Therese Koppang.

3 000 nya medlemmar

Enligt Koppang är det viktigt att kartlägga Röda Korsets samarbetsparter för att vara beredd på motsvarande katastrofer i framtiden: man behöver veta hur man kan samarbeta med till exempel andra organisationer, myndigheterna och andra rödakorsorganisationerna i länder.

– Kartläggningen måste göras innan någonting händer, sen är det för sent.Vi måste hela tiden satsa på beredskap i alla delar av organisationen, inte bara inom räddningsberedskapen, utan så att alla anställda och frivilliga inom Röda Korset är redo att agera.

I Norge väckte massmordet genast medborgarnas hjälpvilja och Norska Röda Korset fick 3 000 nya medlemmar under den första månaden efter dåden.

– Det vittnar om att rödakorsoperationen fick ett gott mottagande, säger Koppang.