Anpassningen till klimatrisker inriktas inte till de mest behövande

Jarkko Mikkonen / Suomen Punainen Risti
Fotograf: Jarkko Mikkonen / Suomen Punainen Risti

Anpassningsfinansieringen i anslutning till klimatförändringen når för närvarande inte dem som drabbas värst av förändringen. Under 2010-talet berodde 83 procent av alla katastrofer på extrema väder- och klimatfenomen, sägs det i Världens katastrofrapport som publicerats av Röda Korset.

Enligt rapporten förbigår finansieringen som är avsedd för klimatanpassning högriskländerna samtidigt som bara en bråkdel av finansieringen överhuvudtaget riktas till den lokala nivån, där beredskapen för realiserade risker sist och slutligen borde skötas. 
 
-Vårt viktigaste globala ansvar är att skydda samhällen som klimatriskerna drabbar mest.  Riskbenägenhet, sårbarhet och anpassningsfinansiering borde vara direkt kopplade till varandra. Idag är det inte så, säger Tiina Saarikoski, chef för Finlands Röda Kors internationella katastrofhjälp. 
 

Antalet katastrofer ökar ständigt

 
Röda Korset anser underlåtenheten att skydda människor vara synnerligen oroväckande, eftersom antalet katastrofer med anknytning till klimat och väderlek ökar kontinuerligt.  Enligt Världens katastrofrapport har dessa katastrofer ökat i antal med nästan 35 procent jämfört med 1990-talet.  
 
Under det senaste årtiondet berodde 83 procent av alla katastrofer på extrema väder- och klimatfenomen, såsom stormar, översvämningar och värmeböljor.  Sammanlagt dödade dessa katastrofer över 410 000 människor samt påverkade var femte invånare på jordklotet. 
 
I Röda Korsets rapport konstateras också att återhämtningspaketen som skapats för att få bukt med Covid-19-pandemin ger tillfälle att ”bygga bättre”. En återhämtning som skyddar människorna och jordklotet bidrar inte bara till att minska de akuta riskerna, utan hanterad på rätt sätt gör den också att högrisksamhällen bättre klarar av kommande katastrofer.
 

Båda utmaningar bör lösas tillsammans

 
- Klimatförändringsarbetet kan inte komma i andra hand, fastän pandemin just nu är det största orosmomentet.  De två utmaningarna måste kunna lösas tillsammans, säger Tiina Saarikoski. 
 
- Att investera i hållbarhet innebär inte enbart moraliskt motiverat ansvar för medmänniskorna.  Hållbara investeringar är helt klart kostnadseffektivare än att kostnaderna för humanitär verksamhet tillåts öka kontinuerligt, betonar Saarikoski.
 
Rapporten betonar också alla aktörers eget ansvar. Röda Korset är i egenskap av världens största humanitära aktör kraftigt med och svarar mot effekterna av det förändrade klimatet och strävar för egen del efter att stävja klimatförändringen. Finlands Röda Kors strävan är att uppnå klimatneutralitet senast år 2030.
 
Ni kan ladda ner Världens katastrofrapport på engelska här.  Ett sammandrag av rapporten på finska kan laddas ner här.