Röda Korsets fem budskap till Finlands Afrika-strategi

Tatu Blomqvist / Suomen Punainen Risti
I Kenya stödjer frivilliga hälsovårdspersonalen vid sållning och vård av sjukdomar. De delar bland annat ut mediciner och mäter blodtryck. I verksamhetsmodellen förenas medborgarsamhället och den officiella hälsovården samt den privata sektorn, som kan erbjuda utrustning och apparater eller mobila tjänster.
Fotograf: Tatu Blomqvist / Suomen Punainen Risti

Möjligheternas kontinent Afrika intresserar nu på flera fronter. Utrikesministeriet bereder för närvarande en Afrika-strategi för Finland. Röda Korset samlade ihop fem budskap, som är viktiga att beakta i beredningsarbetet.

Afrika utvecklas och förändras snabbt i och med att urbaniseringen, teknologiutvecklingen och den unga befolkningsgruppen växer. Samtidigt oroar många hot, såsom klimatförändringen, ökande katastrofer och matkriser, klimatlandsflykt och konflikter. 
 
Europeiska kommissionen bereder EU:s Afrika-partnerskapsstrategi, och man diskuterar fem centrala teman: grön omställning, digitalisering, hållbar tillväxt och arbetsplatser, fred och god förvaltning samt migration och rörlighet.  
 
Samtidigt utarbetar utrikesministeriet en Afrika-strategi, där man identifierar Finlands relationer till Afrika och fastställer det finska samarbetets mervärde. 
 
Utrikesministeriet bereder strategin genom fyra tematiska helheter, som består av fred och säkerhet, hållbar ekonomisk tillväxt och ekonomiska förbindelser, klimat, miljö och naturtillgångar samt utbildning och kompetens. 
 
Finland vill vara en utrikespolitisk aktör i världen som är större än sin storlek, vilket lyckas bäst inom den europeiska referensramen genom att förbinda sig till multilateralt samarbete och lägga gemensamma värderingar till grund för strategiarbetet. 
 
Finlands Röda Kors har upprättat fem budskap som bör beaktas i Afrika-strategin.
  

1. Finland bör betona betydelsen av globalt täckande hälsovård för utvecklingen 

 
Människor som redan befinner sig i den mest sårbara situationen lider mest i kriser. Utan en omfattande hälsovård fungerar samhället inte och det går inte heller att uppnå den hållbara utvecklingens mål. Utan frisk befolkning finns ingen frisk ekonomi, vilket har framhävts under coronapandemin. 
 
Finland bör främja särskilt finansieringen av de minst utvecklade ländernas hälsovård och dra nytta av olika sektorers kompetens. Förbindelsen till en globalt täckande hälsovård strävar efter att nå en miljard människor med högklassiga hälsovårdstjänster innan år 2023, vilket kräver förutom pengar, utbildning och investeringar även nya verksamhetsmodeller. 
 
Dessutom är det bra för Finland att framhäva sin roll som främjare av sexuell och reproduktiv hälsa. I dagens atmosfär är det av yttersta vikt att diskutera ämnet som en mänsklig rättighet.
 
BILD PÅ HÄLSOVÅRDSARBETE I KENYA OCH BILDTEXT: I Kenya stödjer frivilliga hälsovårdspersonalen vid sållning och vård av sjukdomar. De delar bland annat ut mediciner och mäter blodtryck. I verksamhetsmodellen förenas medborgarsamhället och den officiella hälsovården samt den privata sektorn, som kan erbjuda utrustning och apparater eller mobila tjänster.
 

2. Principen av att ingen lämnas på efterkälken bör ha en stark närvaro i Afrika-strategin 

 
Afrika är möjligheternas kontinent tack vare den unga arbetskraften, naturtillgångarna, lantbruket, tjänstesektorn och innovationerna.
 
Grön ekonomi och investeringar för att bekämpa klimatförändringen bör synas i Finlands strategi. Man bör främja produktion av förnybar energi och ren teknologi. Investeringarna ska vara inkluderande och socialt rättvisa. Enbart elproduktion räcker inte, utan elnätet ska nå olika samhällsgrupper i stor utsträckning. Ekonomisk tillväxt och utveckling lyfter automatiskt inte upp de mest sårbara befolkningsgrupperna ur fattigdom. 
 
Det finns ett väldigt stort behov av humanitärt bistånd även i fortsättningen, så det är viktigt att Finland håller fast vid sina mål för utvecklingsfinansiering. När man förbättrar samhällenas resiliens, det vill säga deras förmåga att anpassa sig till förändringar, minskar man behovet av humanitärt bistånd och bygger starkare samhällen. 
 
Förutom stödjandet av den privata sektorn och investeringen i den bör man stödja och bygga hållbara socialskyddsmekanismer, för att människor inte ska falla utanför systemet.
 

3. Finlands Afrika-strategi bör baseras på principen om klimaträttvisa

 
Även om de sammanlagda utsläppen från Afrikas stater bara är en bråkdel av världens växthusgasutsläpp, lider flera av Afrikas länder av klimatförändringens allvarliga effekter. 
 
Klimatförändringens hot och deras lösningar bör synas i strategin, i verksamheten och som finansiering. Mer finansiering måste riktas särskilt till anpassning till klimatförändringen och styras rättvist till de länder som lider mest av klimatförändringen. Man måste säkerställa att anpassningsåtgärderna når de mest sårbara samhällena.
 
Många utvecklingsländer har ambitiösa klimatprogram, men verkställandet av dem kräver teknologi, finansiering och fördelning av bördan.  
 
I katastrofberedskapen bör man lyfta fram modeller för förvarning, verksamhet och finansiering, för att bemöta extrema väderfenomen. Utvecklingsfinansieringen ska bemöta klimatförändringens hot och främja lågemissionsutvecklingen. Man ska också inverka på sociala och ekonomiska ojämlikheter, som utsätter människor i samma område för klimatförändringens effekter på mycket olika sätt.  
 

4. Det lönar sig för Finland att främja ett fungerande, öppet och fritt medborgarsamhälle för att möjliggöra utveckling  

 
Ett fungerande, öppet och fritt medborgarsamhälle är ett egenvärde, en förutsättning för ett öppet samhälle samt främjar demokratiutveckling.
 
På det hela taget har Afrikas demokratiutveckling inte gått framåt med stormsteg under de senaste åren och i viss mån har dess betydelse för utvecklingen även utmanats. Finland bör vara en tydlig och konsekvent främjare av ett öppet samhälle.  
 
Medborgarsamhället kan erbjuda en betydande insats i att lösa utvecklingsutmaningar och bemöta kriser, såsom exempel på lokala aktörer med ansvar för coronapandemin visar. Röda Korsets och Röda Halvmånens nationella organisationer har en nyckelroll i stödjandet av samhällenas krishanteringsförmåga och främjandet av hälsa och välbefinnande. 
 
Finland bör även främja samarbetet mellan den privata sektorn, medborgarsamhället och statens aktörer, vilket vårt land har goda erfarenheter av ute i världen. 
 

5. Finland måste säkra rätten till internationellt skydd  

Med utvecklingssamarbete och investeringar kan man främja förutsättningarna i människornas liv och deras möjlighet att leva samt arbeta i sina samhällen. Människor förflyttar sig dock av många olika orsaker och det leder till många slags effekter. Människornas mobilitet är också en förutsättning för ekonomisk utveckling. 
 
Inom utvecklingspolitiken bör man undvika att förena utvecklingssamarbete med kontroll av människors mobilitet. Däremot borde man koncentrera sig på att lösa bakomliggande komplicerade problem och människors behov. Utvecklingsfinansiering ska aldrig bindas till staternas villighet eller förutsättningar att ta emot sina medborgare eller andra människor som har lämnat landet.  
 
Skyddandet av flyktingar, såsom alla människor i rörelse, måste vara ett centralt mål för Finland och den internationella samfundet. Verksamhetsmiljön för organisationer som hjälper flyktingar och migranter måste tryggas. Finland bör tillsammans med EU-länderna främja säkra flyttvägar och stödja exempelvis återförening av familjer, omplaceringssystem och ibruktagande av humanitära visum.