Osynlig hjälp

Emilia Anundi
Emilia Anundi

Pandemin som orsakats av coronaviruset har gett folk mer vilja att hjälpa Även Röda Korsets frivilliga avdelningar samarbetar tätare mer än någonsin.

Det är rusning på lägescentralen i Helsingfors  Janne Leskinen pratar i telefon med nya frivilliga och koordinerar samtidigt annan verksamhet.
 
– Då pandemin eskalerade tyckte jag att Röda Korset måste göra någonting. Jag tog kontakt med några sakkunniga frivilliga som jag känner och vi träffades i mitten av mars, minns Leskinen.
 
Janne Leskinen och Pekka Laukkanen har varit frivilliga hos Röda Korset i flera år. De är utbildade för krissituationer, som de även har praktisk erfarenhet av. Pekka var till exempel frivillig inom psykiskt stöd för offren från skolskjutningar i Finland. Som kris är pandemi på grund av coronaviruset ändå mycket annorlunda än tidigare kriser, och först visste ingen riktigt vad de frivilliga kunde göra. 
 
– Vi funderade hurdan hjälp vi skulle kunna erbjuda. Vi har visserligen även tidigare varit i tuffa situationer, men nu visste vi bara inte var vi skulle behövas, minns Leskinen.
 
Under de två första veckorna gjorde teamet så att säga osynligt arbete. Antalet för de som ville börja med frivilligarbete ökade markant i början av undantagstillståndet och det tog tid att gå igenom kontakterna. Som bäst anmälde sig 20–30 nya frivilliga varje dag inom Helsingfors distrikt. 
 
- Vi tog kontakt med de frivilliga på basis av anmälningarna och gav dem sådana uppgifter som motsvarade deras kunnande. Vi planerade till exempel en applikation med den IT-kunnige Tomi, tack vare den leder vi nu hela teamet, berättar Leskinen. 
 

Till flygplaster flygplatser och hamnar

Efter de första veckorna fick de frivilliga sätta i gång på allvar. Man visste lite mer om coronaviruset, och även regeringen hade gett rekommendationer om att hindra virusets spridning och förbättra beredskapstillståndet. Röda Korsets frivilliga värvades till Mejlans sjukhus parkeringsgarage för att bygga tre reservsjukhus. 
 
– Röda Korsets grundläggande uppgifter är att hjälpa i katastrofsituationer, och fältsjukhus har i åratal skickats ut till världen. Nu behövdes de i Finland, berättar Pekka Laukkanen.
Förutom fältsjukhus har frivilliga placerats på flygplatser och i hamnar. Som uppgift hade de att dela ut information om coronaviruset åt återvändande finländare eller åt transitresande. 
 
– Vi tänkte även hela tiden på hur vi kunde hjälpa till exempel hälsovården, om den belastas för mycket, säger Laukkanen.
 

Känslan av meningsfullhet

Säkerheten har varit utgångsläget för de frivilliga under pandemin, och de har haft ansiktsvisir, skyddshandskar och mycket handdesinficeringsmedel i bruk. Det är viktigt att hjälpa de i en svagare ställning, men även de frivilliga har tvingats att skydda sig mot viruset.
 
Judith Vikman, Erika Karstinen och Evelina Pasanen har redan varit länge med i Röda Korsets verksamhet. 
 
– Jag är sekreterare i Östra Helsingfors avdelnings styrelse och Judith är medlemsmästare, berättare Evelina.
 
Även Erika har varit länge med i verksamheten.
 
– Jag började för första gången som frivillig då jag var 14, berättar hon. 
 
Trion har samma uppfattning om frivilligarbetets betydelse.
 
– Utan frivilligarbete skulle flera saker bli ogjorda i samhället och de som behöver hjälp skulle bli ensamma. – Frivilligarbetet ger också en känsla av meningsfullhet, säger Judith.
 
Även Evelina har sett hur viljan att hjälpa har ökat tack vare pandemin. De andra nickar. 
 
– Jag lyfter på hatten åt hela organisationen. Jag är mycket imponerad av hur en sådan här stor operation skapades på så kort tid, säger Erika.
 
– En av teamets mest centrala uppgift har varit att stöda äldre människor i karantän via Helsingforshjälpen, berättar Leskinen.
 
– De nödställda är givetvis mycket glada och tacksamma. De bjuder ofta på kaffe och skulle gärna ge godis som tack för hjälpen, berättar Laukkanen.
 
Text: Vera Miettinen