Estoniakatastrofen stärkte Röda Korsets samarbete på Östersjöområdet

Aino Salmi / Finlands Röda Korset
Samarbete mellan grannländerna är viktigt vid storolyckor. Estniska Röda Korset bjöd in Finlands Röda Korsets personal och frivilliga att öva ledningen av evakueringscentret i 2017.
Fotograf: Aino Salmi / Finlands Röda Korset

Nästa lördag har det gått 25 år sedan passagerarfartyget Estonia sjönk. Tragedin stärkte Röda Korsets psykosociala stöd och beredskapssamarbete mellan grannländerna.

Klockan var 5.30 den 28 september 1994 när en beredskapsgrupp av psykologer för Finlands Röda Kors fick larmet från polispsykolog Lasse Nurmi. Beredskapsgruppen hade grundats bara ett år tidigare. Sammanlagt 45 psykologer skyndade sig för att hjälpa 137 människor som hade överlevt förra nattens tragedi.

Passagerarfartyget MS Estonia var på vägen från Tallinn till Stockholm med 989 människor ombord. Mitt i natten slets fartygets bogvisir loss på grund av vågornas kraft och vatten svämmade över in på bildäcket. Fartyget började kränga alltmer och sjönk snabbt.

852 människor avled i olyckan. Största delen av offren var svenskar och estländare men det fanns också finländare bland dem.

 – Vi hjälpte myndigheterna bygga upp anläggningar, dit offren fördes snabbt efter att de räddats eller via sjukhuset. I Helsingfors användes ett hotell för ändamålet. Efter att ha tillbringat flera timmar i kallt vatten fick offren torra kläder, hygienartiklar, mat och en plats där de kunde sova, berättar Leena Kämäräinen, chef för Röda Korsets beredskapsverksamhet i Finland, som deltog i biståndsoperationen för Estonia.

–Det fanns psykologer på hotellet, men under den första natten var det viktigast för offren att sinsemellan diskutera sina erfarenheter. De överlevande kunde ta kontakt med sina släktningar, och vi hjälpte dem arrangera sina hemresa.

Röda Korsets arbete underlättades av samarbetsavtal för beredskap i hemlandet som redan hade ingåtts.

– Mitt i natten kunde vi gå till Stockmann för att samla in de kläder och förnödenheter som vi behövde, och samarbetet med hotellet fungerade bra, minnas Kämäräinen.

Vi förde också ett nära samarbete med myndigheterna.

–Vi identifierades som den centrala aktören vid olyckan. Katastrofberedskap är väldigt viktigt för Röda Korset, och efter MS Estonia har vi stärkt speciellt samarbetet rörande olyckan med Estlands Röda Kors. 

Storolyckan var ett riktigt elddop för beredskapsgruppen av psykologer.

–Efter olyckan har vi satsat på utvecklingen av psykosocialt stöd, till exampel genom att utbilda mer frivilliga och genom att stärka verksamheten för beredskapsgruppen av psykologer.

Grannstöd för Estlands Röda Kors

När nyheten om olyckan spred sig fylldes terminalerna i Tallinn och Stockholm av skakade släktningar. Samarbetet mellan grannländerna började omedelbart.

Det var en stor utmaning för Estlands Röda Kors, som nyligen grundats på nytt, att reagera på storolyckan men kollegor från Finlands och Sveriges Röda Kors stödde Estlands Röda Kors. Finska experter kom till exempel för att koordinera biståndsarbetet och det psykosociala stödet.

Psykologer från Finlands Röda Kors erbjöd också psykosocialt stöd åt Estlands Röda Kors frivilliga och personal. Dessutom samlades det in donationer i Finland och Sverige för de överlevande och för offrens familjer i Estland.

–För Estlands Röda Kors var olyckan det första samarbetsprojektet inom katastrofberedskap på Östersjöområdet. Då förstod vi att vi verkligen behöver gemensamma förhandsvarningar, gemensamma principer för verksamhet och kunnande i personförfrågningar samt gemensam förståelse för förberedelser inför katastrofer och katastrofrespons, konstaterar Sirje Eller från Estlands Röda Kors.

På andra sidan havet erbjöd Sveriges Röda Kors psykosocialt stöd åt offrens släktningar och passagerarfartygens anställda som deltagit i räddningsoperationen. 

–En grupp av Röda Korsets anställda deltog i kriscentralens verksamhet i färjeterminalen, berättar Jonas Prawitz från Sveriges Röda Kors.

–Vår viktigaste lärdom av Estonia var att Sveriges Röda Kors måste ha en roll i den nationella beredskapen. Sedan dess har vi förbättrat vår beredskap och utvecklat vår roll nationellt. Vi samarbetar också med grannländernas nationella sammanslutningar.

BALTPREP fortsätter att utveckla beredskapen

Östersjöområdet täcker en betydande del av Nordeuropa, och nästan en femtedel av EU:s befolkning bor i detta område. Under de senaste åren har beredskapen varit på stark frammarsch i området som har mycket gemensamma drag och utmaningar. 

BALTPREP-konsortiumprojektet stärker den regionala beredskapen, vilken hjälper att allt effektivare och snabbare reagera på storolyckor och katastrofer.

Sammanlagt sju av Röda Korsets nationella sammanslutningar deltar i BALTPREP-projektet: Finland, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen. Sveriges och Rysslands Röda Kors deltar i projektets aktiviteter.

– Länderna som deltar har nytta av projektet till exempel genom att bättre förstå områdets nuvarande beredskapssituation, genom att få mer utbildad personal och frivilliga samt en regional beredskapsplan, berättar BALTPREP-projektkoordinator Maria Katajisto från Finlands Röda Kors.

–Ett praktiskt exempel är en beredskapskurs som koncentrerar sig på Östersjöområdet, som organiserades i Finland i augusti. På kursen koncentrerade man sig på att förstärka kapaciten av regionala beredskapsgrupper som består av Röda Korsets personal och frivilliga. Grupperna hjälper vi behov grannländernas nationella sammanslutningar, och de har ofta den nödvändiga språkkunskapen samt kulturell och kontextuell förståelse, beskriver Katajisto.

Projektet finansieras av Europeiska kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd EHCO / UCPM.