Det humanitära arbetet behöver kvinnor

Corrie Butler / IFRC
Barnmorskan Samira Mohamed Ali från Röda halvmånen i Somalia arbetar på den mobila kliniken.
Fotograf: Corrie Butler / IFRC

De humanitära kriserna har ökat. Kvinnorna och barnen bär ofta en tung börda i kriser. För att deras särskilda behov ska bli beaktade bör deras röster bli bättre hörda och de bör beaktas som aktiva aktörer i det humanitära arbetet.

Förståelsen för hur kriser som konflikter och naturkatastrofer påverkar kvinnor och män har fördjupats. Men för att kvinnorna ska ses som aktiva aktörer – inte enbart som offer – när det gäller att klara sig i kriser finns det ännu mycket att göra. Det är ändå ofta kvinnorna som bland de första är tvungna att hantera krisernas konsekvenser. 
 
Antalet konflikter har vuxit sedan årtiondets början. I krig är män och kvinnor utsatta för olika typer av risker. Män värvas, fängslas, dödas och kan falla offer för påtvingade försvinnanden, medan kvinnorna möter mer sexuellt våld eller blir familjens försörjare.
 
Kvinnorna håller ofta ihop samfundet under eller efter krig. Många kvinnor och barn blir flyktingar i sitt eget land eller utanför dess gränser. Det är svårt för kvinnor att fly längre sträckor tillsammans med sina barn för att komma i säkerhet. Som flyktingar löper kvinnor en betydande risk för att falla offer för människohandel eller bli sexslavar. Dessutom ökar antalet barnäktenskap vid krig och katastrofer. 
 
Det talas redan om sexuellt våld, i synnerhet våldtäkter under krig och katastrofer, men det rapporteras ännu lite om det. Endast få våldtäkter blir dömda i domstol.
 
En våldtäkt har även en betydande social dimension. Maken kan lämna den våldtagna kvinnan eller hennes familj överge henne. Den våldtagna kan tillsammans med sitt barn hamna utanför sin gemenskap eller sitt samhälle utan utkomst, eller till och med falla offer för ”hedersmord” eller tvångsäktenskap.  
 

Klimatförändringen ökar antalet naturkatastrofer

Enligt en undersökning sjunker den förväntade livslängden mer för kvinnor än för män efter katastrofer. Katastrofer är mest förödande just för de som är mest utsatta och för deras chanser att överleva.
 
Kriser inverkar ofta på tillgången till förlossningsvård och rådgivningstjänster, vilket kan vara livsfarligt för kvinnorna. Tre av fem graviditetsrelaterade dödsfall inträffar i länder som klassificeras som bräckliga stater till följd av en naturkatastrof eller konflikt. 
 
Klimatförändringen ökar förekomsten av extrema väderförhållanden och naturkatastrofer samt är ett hot mot livskraften i en del områden. Det är troligt att klimatförändringen sätter fart på konflikterna i områden, där resurserna minskar och till vilka stora befolkningsrörelser riktar sig.
 
Redan nu hinner inte bidragen, som är avsedda för att hantera kriser, med då mängden människor som behöver hjälp har vuxit sig rekordstor. Mängdmässigt kommer även kvinnornas humanitära behov att öka i framtiden. 
 

Genom kvinnornas biståndsarbete lyfts osynliga problem fram

Det är extremt viktigt att det alltid finns lokala kvinnor med i biståndsarbetet både i planeringen av det bistånd som riktar sig till dem i deras samfund och som humanitära hjälparbetare. Endast på detta sätt kan problem som annars förblir osynliga lyftas fram och bistånden riktas på ett effektivt sätt.
 
Om man vill prata om hälsa vid menstruation, mödravård, sexuell och reproduktiv hälsa eller hjälpa offer för sexuellt våld är det nästan omöjligt att nå de hjälpbehövande utan kvinnliga hjälparbetare. 
 
Till exempel i ett projekt som genomförs i Syrien skulle kvinnor i vissa samfund inte få vård om det inte fanns kvinnor med i vårdteamet. En finländsk hjälparbetare som arbetar i Syrien berättar även att fysioterapeuterna använder sin lön antingen till att hjälpa sina föräldrar eller sin familj. ”Betydelsen av den här utkomsten är särskilt stor för de vars hem har förstörts i striderna och som därmed har blivit flyktingar inom landet.”
 
Genom att stärka och inkludera grupper av kvinnor blir deras röster hörda för att främja kvinnors rättigheter. Ett exempel på detta är mor- och farmödrarna i Gwai. En grupp far- och morföräldrar tar hand om cirka 400 föräldralösa barn i mellersta Zimbabwe. Gruppen arbetar även vid katastrofer, och med hjälp av finländskt stöd låter de bygga en vattenledning, som de även har grävt själva, till ett område som lider av torka.
 
Finländska frivilligorganisationer som utför humanitärt arbete, Fida International, Kyrkans Utlandshjälp, Rädda Barnen rf, Plan International Finland, Finska Missionssällskapet rf, Finlands Flyktinghjälp rf, Finlands Röda Kors och World Vision i Finland tror på att inkludera kvinnorna som aktiva aktörer i humanitära kriser och stödjer ett stärkande av dem i kriser. Genom detta arbete säkerställer man att ingen glöms bort.
 
Tiina Saarikoski
 
Tiina Saarikoski är direktör för Finlands Röda Kors internationella katastrofhjälp och talar för alla organisationer som nämns i artikeln.