Organisationerna välkomnar en mer människorättsvänlig asylpolitik

Mirva Helenius
Asylsökande i Greklands Idomen, mars 2016.
Fotograf: Mirva Helenius

Finlands nya regeringsprogram ser lovande ut ur människorätts- och barnrättssynvikel. Så kommenterar Röda Korset och sex andra organisationer regeringsprogrammet.

Enligt organisationerna medför regeringsprogrammet viktiga förbättringar i Finlands asyl- och flyktingpolitik, trots att ändringarna är färre till antalet än man hoppats. Speciellt glädjande är skrivelsen om att man utreder vilken samverkan de olika enskilda lagändringarna och tillämpningssätten har på rättssäkerheten.
 
I samband med regeringsförhandlingarnas framskridande hördes bland annat Finlands Flyktinghjälp, som lyfte fram rekommendationer för programmet, som formulerats i samarbete med Finlands Röda Kors, Centralförbundet för Barnskydd, Finlands UNICEF, Amnesty Internationals Finlandsavdelning och Rädda Barnen rf – rekommendationerna finns som bilaga.
 

Tydliga förbättringar i asylsökandes rättssäkerhet

Organisationerna välkomnar särskilt att regeringen förbättrar asylsökandes rättssäkerhet genom att återgå till en besvärstid för asylbeslut som är jämlik i förhållande till andra klientgrupper, samt att åter möjliggöra statlig rättshjälp vid asylsamtalen.
 
Med tanke på rättssäkerheten är det också viktigt att man återgår till timbaserat arvode för rättshjälpen. Den förra regeringen ändrade lönerna för biträdande till fasta arvoden, oberoende av arbetsmängd. 
 
”En återgång till timlön innebär att man får kompensation för biträdande av asylsökande enligt utfört arbete. Det är en betydelsefull förändring för att trygga kompetent och adekvat rättshjälp också i framtiden”, säger Flyktingrådgivningens verksamhetsledare Pia Lindfors.
 
Rättssäkerheten för barn som anlänt utan vårdnadshavare beror långt på företrädaren. Utan en företrädare har barnet inte heller ett rättsbiträde. Företrädarsystemet måste förnyas och ges tillräckligt med resurser, så att företrädarnas opartiskhet och färdigheter kan garanteras.
 

Höjningen av flyktingkvoten mindre än önskat

Partierna har också kommit överens om att höja flyktingkvoten. Enligt regeringsprogrammet ökar antalet kvotflyktingar till minst 850 personer år 2020. Därefter uppskattas flyktingkvoten bli mellan 850–1050, beroende på mängden asylsökande. En höjning av kvoten är en välkommen reform, men ökningen är mindre än väntat och på påtagligt lägre nivå än motsvarande i Sverige och Norge.
 
”Kvotsystemet är uttryckligen ett säkert och humant sätt att ta emot flyktingar. Genom att höja sin flyktingkvot kan Finland erbjuda skydd för de allra mest utsatta människorna”, påminner Annu Lehtinen, verksamhetsledare vid Finlands Flyktinghjälp.
 

Problem i anknytning till familjeåterförening utreds 

Det positiva med regeringsprogrammet är att tillämpningen av försörjningsförutsättning på barn som beviljats internationellt skydd slopas. Därtill lovar den nya regeringen att utreda skäligheten av försörjningsförutsättningens inkomstgränser för övriga personer som beviljats internationellt skydd. Organisationerna understryker att försörjningsförutsättningen som ett villkor för familjeåterförening borde avlägsnas av alla som beviljats internationellt skydd. 
 
Regeringen lovar också att granska andra problem i anknytning till skydd av familjeliv och tryggandet av barnets bästa. Det här är särskilt viktigt, eftersom det i nuläget är näst intill omöjligt för många att lämna in en ansökan om familjeåterförening. 
 
Organisationerna påminner om att rätten till familj hör till de grundläggande mänskliga rättigheterna. Att vara skild från sin familj påverkar i stor utsträckning en persons välmående och mentala hälsa – och därmed också integrationen.
 
”Särskilt barnens rätt till familj måste tryggas. Principen om barnets bästa måste alltid prioriteras i alla beslut som berör barn”, understryker specialsakkunniga Taina Martiskainen vid Centralförbundet för Barnskydd.
 

Användning av teknisk övervakning måste vara ett reellt alternativ till förvarstagande

Den nya regeringen kommer att göra beslut kring teknisk övervakning av personer som nekats uppehållstillstånd, vilket med stor sannolikhet avser ibruktagandet av ett kontrollinstrument som fästs vid foten. Avsikten med ändringen är att införa ett alternativ som i mindre utsträckning begränsar individens frihet jämfört med förvarstagande och boendeskyldighet.
 
Enligt organisationerna måste man emellertid försäkra sig om att åtgärden tillämpas i stället för förvarstagande – inte som ett komplement till det. Därför bör användningen av teknisk övervakning kopplas ihop med förutsättningarna för förvarstagande i lagstiftningen. Personlig frihet, rörelsefrihet och skyddet av privatliv är utgångspunkter som man kan avvika ifrån endast i specialfall. Trygghetsåtgärderna får inte bli normen.
 
Regeringen kommer att utreda alternativ till förvarstagandet av barn över 15 år. Alternativa lösningar får emellertid inte gå emot barnets bästa och dess rättigheter. Förvarstagande är aldrig en lösning för barnets bästa och därför bör barn överhuvudtaget inte tas i förvar, varken ensamma eller tillsammans med sina vårdnadshavande.
 
”Förvarstagande eller användningen av fotbojor är alltid frihetsberövande åtgärder. När det handlar om asylsökanden ligger grunden för frihetsberövande ändå inte i en brottsmisstanke, utan är ett administrativt tvångsmedel, och kan därmed inte ha karaktären av ett straff. Ibruktagandet av fotbojor kan mycket väl vara en positiv förändring, om det innebär att förvarstagande används mer sällan, men får inte i praktiken leda till att allt fler asylsökande får sina rättigheter begränsade”, säger Kaisa Korhonen, juridisk expert vid Amnesty International.
 
Läs organisationernas gemensamma rekommendationer för regeringsprogrammet här.