Röda Korset kartlade över 2 000 asylsökandes kunskaper: Svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i Finland trots kompetens

En stor del av asylsökande i Finland är människor i bästa arbetsföra ålder vars främsta önskan är att få jobb, kunna försörja sig själv och sina familjer och vara oberoende av samhällets stöd. De besitter mångsidig utbildning och kompetens, men att ta sig in på arbetsmarknaden i Finland upplevs vara svårt.

Siffror (11/2015-4/2019)
I förläggningar som drivs ad Röda Korset
  • Nästan 2 300 asylsökandes kompetens har kartlagts
  • 1 080 genomförda praoperioder
  • 270 asylsökande har fått arbete med stöd av verksamheten
Kompetenskartläggning och arbetslivsorientering för asylsökande

Finlands Röda Kors rekommendationer

  • De asylsökandes möjligheter till deltagande, arbetslivsorientering och tillträde till det finländska samhället ska stödas redan under asylprocessen. På så sätt stöds de asylsökandes aktivitet, psykiska välmående och integration. Motivationen att lära sig det lokala språket, kulturen och sederna är störst när den asylsökande kommer till landet. Fastän den asylsökande inte skulle beviljas uppehållstillstånd, kan den erfarenhet och utbildning som förvärvats i Finland vara till nytta också om han eller hon återvänder till sitt hemland.
  • En individuell kompetenskartläggning ska garanteras alla vuxna asylsökande på alla flyktingförläggningar.
  • Kompetenskartläggningen ska vara ett resurssamtal, som stöder och uppmuntrar den asylsökande att identifiera och utnyttja sina egna kunskaper och styrkor.
  • En kompetenskartläggning, som uppgjorts i mottagningsskedet, underlättar och påskyndar utarbetandet av en integrationsplan för den som fått uppehållstillstånd och flyttar till en kommun. Kompetenskartläggningen ska systematiskt överföras till den boningsort, där personen som fått uppehållstillstånd bosätter sig.  
  • Varje asylsökande ska möjliggöras arbetslivsorientering med handledning och stöd.
  • Genom en ändring av utlänningslagen den 1 juni kommer de asylsökandes rätt att arbeta att bli inskränkt. Vi anser att rätten att arbeta bör tryggas i ett så tidigt skede som möjligt av asylprocessen och att rätten ska bibehållas under hela processen.

Det framgår av utredningen ”Kompetens bland asylsökande en samhällsresurs" som Finlands Röda Kors har låtit göra vid Östra Finlands Universitet. Utredningen har genomförts inom forskningsprojektet ALL-YOUTH och har finansierats av Rådet för strategisk forskning.

Utredningen analyserade de kompetenskartläggningar som hade gjorts med sammanlagt 2 003 vuxna asylsökande. Röda Korset gjorde karteringarna vid de 43 förläggningar som organisationen drev åren 2016–2018. Projektet har fått stöd av konsult- och teknologiföretaget Accenture.

Asylsökandes kompetens har tidigare kartlagts i väldigt liten utsträckning. Röda Korsets kompetenskartläggning utreder den asylsökandes utbildning, språkkunskaper, tidigare arbetserfarenhet samt eventuella önskemål angående utbildning och sysselsättning. Syftet är att främja integrationen av den asylsökande, förbättra förutsättningarna för delaktighet och underlätta steget in i det finländska samhället. Kompetenskartläggning har hjälpt asylsökande att till exempel hitta en arbetsplats där de kan få uppleva praktisk arbetslivsorientering.

”Kompetenskartläggningen är också ett resurssamtal som uttrycker intresse för den asylsökandes levnadshistoria och kunnande. Samtalet har hjälpt asylsökande att identifiera sina egna styrkor, vilket sedan har varit till nytta när det gäller att skriva CV och söka jobb,” säger Röda Korsets generalsekreterare Kristiina Kumpula.

En färdedel har studerat vid högskola

Av de asylsökande som deltog i kompetenskartläggningen var största delen (86 %) män. De vanligaste ursprungsländerna för alla respondenter var Irak, Afghanistan och Somalia.
 
Över hälften av deltagarna (56 %) hade fått grund- och mellanstadieutbildning. En fjärdedel (25 %) hade högskolestudier bakom sig. Av de högskoleutbildade uppgav drygt hälften (56 %) att de hade avlagt examen. Av kvinnorna var en femtedel (22 %) helt utan utbildning, medan så var fallet för drygt en tiondedel (14 %) av männen.
 
Männen hade mest arbetserfarenhet inom byggbransch och försäljning samt i maskinverkstads-, installations- och reparationsarbete. Kvinnornas arbetserfarenhet fanns främst inom service- och klädesbranschen samt i hemarbete.

 

Individuell yrkesinriktning en utmaning

I funderingarna kring sin framtid återkom de asylsökande till behovet av verksamhet och meningsfull sysselsättning. Den inställningen styrktes av att många svar gick ut på att "vilket jobb som helst duger". Vilka branscher det finns möjlighet att sysselsätta sig i, som byggbranschen, visade sig också påverka de asylsökandes tankebanor.
 
”De asylsökande är medvetna om sin svaga ställning på arbetsmarknaden. De ser sina egna möjligheter på arbetsmarknaden i förhållande till andra asylsökande eller personer som nyligen har fått uppehållstillstånd och vågar kanske inte eller kan inte drömma om annat,” säger projektforskare Tuula Joro vid Östra Finlands universitet.
 
Joro framhåller att en mer individuell yrkesinriktning i en ny miljö kräver kontakt med majoritetsbefolkningen och att man får bekanta sig med olika områden inom arbetslivet. Till exempel perioder av praktisk arbetslivsorientering kan lyfta fram nya anlag och yrkesdrömmar.
 
”Om man kombinerar det med individuell handledning av en integrationsexpert blir det möjligt för dem som integreras att skapa sig önskemål om ett framtida yrke som är baserat på det egna kunnandet och drömmarna. På en sådan grund kan bygga ett arbetsmedborgarskap och en yrkesidentitet av det slag som uppskattas i vårt samhälle,” säger Joro.
 
Röda Korset fortsätter att kartlägga kompetenser på de 20 förläggningar som organisationen driver. Framöver kommer Migrationsverket att börja genomföra kartläggningar på alla förläggningar i Finland.