Civila drabbas allt oftare i konflikter

Sanaa Tarabishi / ICRC
Röda Korsets internationella kommitté och Röda Halvmånen i Syrien hjälper krigets offer i Syrien.
Fotograf: Sanaa Tarabishi / ICRC

Det internationella samfundet klarar av att täcka bara ungefär hälften av världens behov av humanitär hjälp.

År 2017 var tre av fyra människor som dog av effekterna av explosiva vapen civila. Antalet civila offer var 38 procent högre än föregående år. Både i Afghanistan och i Syrien dog cirka 10 000 civila, i Irak 8000. Somalia, Jemen, Myanmar, Centralafrikanska republiken och Demokratiska republiken Kongo kommer därefter. 
 
Väpnade konflikter av större mått har traditionellt utspelat sig mellan stater. Efter år 1989 har bara fem procent av krigen utkämpats på det här sättet. 
 
Av offren som uppgår till nio miljoner i alla krig och konflikter efter år 1989 är största delen civilpersoner. 
 
Ungefär hälften av dem som dog i första världskriget var civila. De dog visserligen främst av hunger och sjukdomar. Åtgärderna som riktades mot civilbefolkningen i andra världskriget utgjorde en tydlig del av krigshandlingarna och mål för krigföringen, och antalet offer var större. I krigen i Tjetjenien (1994-2009) var det bara en tiondel av alla som dog med vapen i hand.
 
Ett särdrag i kriget i Syrien, där över hundratusen civila miste livet, är de militära handlingarna mot civilbefolkningens livsmiljö, bland annat helt klart medveten användning av bostadsområdens, biståndsarbetares och hälsovårdens konstruktioner som måltavlor. 
 

Krigföringens nya hot

Väpnade konflikter dödar civila och ger också upphov till flyktingskap. Enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR tvingades i genomsnitt 44 400 nya människor per dag att fly från sina hem i fjol. Det är lika många flyktingar per dag som det finns invånare i Lojo eller Hyvinge.
 
Våld brukas också mot hjälparna. Attacker som har lett till döden, skador eller kidnappning mot personer som utför humanitärt arbete har tyvärr blivit allt vanligare. 
 
Utöver direkta anfall försöker man genom hot om våld också hindra genomförandet av den humanitära hjälpen. Händelserna i Jemen under innevarande år är ett exempel på det samt på att kolera kan vara ett vapen. 
 
Enligt boken Tuleva sota, som försvarshögskolan har gett ut i sommar, kommer det att finnas ytterst lite levande kraft på morgondagens slagfält. För att minimera förlusterna utkämpar de som har råd striderna hellre med robotar och fjärrstyrda stridsmedel.
 
Då strider utkämpas i framtiden, flyttas de ofta från terrängen till bosättningscentrum. I gatustrider som begås med och stöds av tekniska apparater är det många civila som dör och skadas. De civila blir lätt ett redskap för militär påverkan och kanonmat. Redan nu när explosiva vapen används i stadsmiljö är 92 procent av offren civilpersoner.
 
Det kalla kriget vann man med ekonomin som vapen i stället för skott. Framtidens krig kan i stället för i fysisk verklighet föras till stor del på nätet med hjälp av fientlig påverkan och fjärrdestruktionsredskap i datanäten.  
 

Krig har regler

De statliga aktörerna har traditionellt åtminstone försökt respektera Genèvekonventionerna. Senast i Syrien har denna respekt gått i bitar.
 
I Genèvekonventionernas tilläggsprotokoll år 1977 i artikel 52 förbjuder man entydigt alla militära åtgärder mot civila mål, till och med om motståndaren bryter mot reglerna.
 
Man tänkte sig att de som följer Genèvekonventionerna är stater, fastän alltså 95 procent av krigen efter 1989 har förts mellan andra än två eller flera stater. Detta ökar svårighetskoefficienten för såväl konflikthantering som humanitärt biståndsarbete.
 
19.8 firades den av FN utlysta Världsdagen för humanitärt arbete. Med stöd av utrikesministeriet utförs resultatrikt humanitärt arbete av finländska organisationer, Fida, Kyrkans Utlandshjälp, Rädda Barnen rf, Plan International Finland, Finlands Röda Kors och World Vision Finland, vilka alla vill betona vikten av absolut skydd för civila vid konflikter. 
 
De väpnade konflikterna i världen är inte på upphällningen. Tvärtom antar man att de kommer att öka på grund av klimatförändringen med sina många växelverkande följder under de närmaste årtiondena. 
 
För närvarande kan vi täcka endast cirka hälften av behoven av humanitär hjälp i världen. Om skyddet av civila inte kan säkerställas, är hotbilden att vi förlorar kontrollen över den humanitära nöden.
 
Det har vi inte råd med.
 
Text: Pekka Reinikainen
 
Pekka Reinikainen är planerare av påverkningsarbetet inom Finlands Röda Kors internationella biståndsverksamhet och han skriver på alla de i artikeln nämnda organisationernas vägnar.