FRK stänger återigen flyktingförläggningar – få efterhandsutredningar

Tatu Blomqvist/FRK
En asylsökande lär sig finska vid Röda Korsets flyktingförläggning.
Fotograf: Tatu Blomqvist/FRK

Finlands Röda Kors fortsätter att stänga flyktingförläggningar. I slutet av juni läggs flyktingförläggningarna i Kitee och Kotka ned enligt Migrationsverkets planer. Från och med början av juli 2018 är det kvarvarande antalet förläggningar som Röda Korset upprätthåller 21 för vuxna och familjer samt tre för minderåriga. Antalet boende är 3500.

Som mest hade Röda Korset 109 flyktingförläggningar på olika håll i Finland under åren 2015-2016. Nedkörningen av enheterna började på vårvintern 2016, då antalet asylsökande minskade betydligt. Stängningen av förläggningarna genomförs planerat, kontrollerat och möjligast kostnadseffektivt. Processen är tung för personalen, de frivilliga och invånarna. För processen reserveras ungefär en månad. Migrationsverket flyttar de boende till andra mottagningsenheter eller privata inkvarteringsställen cirka en månad innan stängningen. 
 

Flyktingförläggningarnas lokaler utsatta för hårt slitage

Från flyktingförläggningen i Kitee har de boende flyttats huvudsakligen till enheterna i Lieksa och Paihola, från Kotka till tio olika mottagningsenheter. De som fått uppehållstillstånd har väntat på kommunplatser i flyktingförläggningen ända till de sista veckorna. Man har kommit överens om barnens skolplatser med skolorna i de nya hemkommunerna och flytten försöker man göra så smidig som möjligt. 
 
Då en enhet stängs hålls vanligen en slutbesiktning, där Röda Korset kommer överens med fastighetsägaren och Migrationsverket om eventuella åtgärder för att återställa lokalerna till tidigare skick. Om bortförandet av lösöre överenskoms med Migrationsverket. En del flyttas till närmaste mottagningsenhet, en del av till exempel sängarna och kylskåpen sätts i lager och en del av sakerna som mottagits som donationer ges till dem som flyttar till privat inkvartering eller till kommunen.
 
Röda Korset tackar de frivilliga för den värdefulla hjälpen och försöker ordna annan verksamhet för dem. Arbetstagarna upplever ofta en stängning som väldigt tung: det finns mycket arbete och det är psykiskt tungt. Under åren har man lärt känna invånarna och en stängning kan innebära att man blir arbetslös. Det gäller för chefen att vara lyhörd och att ta hand om arbetsvälmåendet ända till slutet. 
 
Med beaktande av det stora antalet mottagningsenheter som Röda Korset har upprätthållit, har det förekommit få efterhandsutredningar med Migrationsverket och fastighetsägarna. Utredningarna har gällt bland annat slitage på inventarier eller vattenskador. Lokalerna utsätts för hårt slitage på grund av den höga användningsgraden och som följd av till och med flera månaders överbeläggningar. Fastigheter, kök eller tvättutrymmen är nödvändigtvis inte ursprungligen planerade för fortgående användning dygnet runt. Livet i en flyktingförläggning i Finland avviker från det som de asylsökande är vana vid, vilket för sin del gör att behovet av information och handledning kring boendet är stort.
 

Oberoende utredning gav flyktingförläggningen i Evitskog rena papper

Ärenden gällande flyktingförläggningen i Evitskog, som stängdes i november 2017, har delvis behandlats i offentligheten. Röda Korset har för egen del utrett flyktingförläggningens ekonomi och andra ärenden gällande enheten samt svarat öppet på frågor om dessa både i offentligheten och till privatpersoner. 
Alla behövliga dokument i anknytning till mottagningsenhetens ekonomiskötsel har inlämnats till Migrationsverket, som har godkänt dem. Ingen efterhandsutredning pågår med verket.  Också med fastighetsägaren har man kommit överens om återställandet av byggnaderna.  
 
Dessutom utredde Pricewaterhouse Coopers Ab (PWC) på uppdrag av Röda Korset hyresprocessen gällande Evitskogfastigheten och grunderna för hyresbeloppen samt flyktingförläggningens kostnader och till dem anslutna avtal och upphandlingsprocesser. Enligt utredningen som blev färdig i juni 2018 har processerna och ekonomin i samband med hyrningen av Evitskog skötts sakenligt.  I utredningen kom inte heller några sådana företags- eller personsamband fram som skulle ha kunnat påverka hyresavtalets innehåll, gjorda serviceproducentsval eller utförd fakturering. 
 

Evitskog övergick till Röda Korset från Helsingfors stad

Röda Korset började driva Evitskogs flyktingförläggning i november 2015. Organisationen tog på sig ansvaret för förläggningen på begäran av Migrationsverket i en situation, då antalet asylsökande som kom till Finland var till och med 600 per dag.  Helsingfors stad hade upprätthållit ett tillfälligt boende för asylsökande i byggnaden. Hyresavtalet med fastighetsägaren ingicks ursprungligen av Migrationsverket. 
 
Då flyktingförläggningen övergick till Röda Korset, gjordes på uppdrag av organisationen i fastigheten och dess omgivning ett flertal ändringsarbeten för att den skulle lämpa sig som en mottagningsenhet för att inkvartera cirka 300 asylsökande. Ändringar gjordes både i byggnaderna och vad gäller byggnadernas och omgivningens säkerhet. Kostnader orsakades bland annat av kameraövervakning och bevakning. I fråga om ändringsarbetena konsulterades räddningsmyndigheterna. Rättesnöret var att garantera klienternas, personalens och de frivilligas säkerhet samt husets funktionsduglighet. 
 
Röda Korset förberedde sig på begäran av myndigheterna också på att asylsökande fortsättningsvis skulle komma till enheten. Evitskog var en av de beredskapsplatser där det vid behov skulle ha funnits plats för hela 800 asylsökande. 
 

Samsyn med Migri om Evitskogs årsbudjet

Den exceptionella situationen hösten 2015 beskrivs av att Röda Korset upprätthöll flyktingförläggningar i ett halvår innan organisationen fick ett avtal av Migrationsverket i mars 2016. I avtalet mellan FRK:s Helsingfors och Nylands distrikt och Migrationsverket prognostiserades kostnaderna för olika mottagningsenheter i Helsingfors och Nyland. För Evitskog uppskattades budgeten till 4,8 miljoner euro. Röda Korset insåg att siffran var felaktig, men i den exceptionella situationen bad organisationen inte Migrationsverket att korrigera den, eftersom första prioritet var att få en officiell överenskommelse om de asylsökandes inkvartering. Att behandla förändringen skulle ha fördröjt avtalet ytterligare. 
 
Evitskogs årsbudget var 8,3 miljoner euro. Detta påverkades av fastighetens höga pris, höga bevakningskostnader samt flera nödvändiga ändringsarbeten.  Dessutom kom Evitskog att ansvara för flera klienter än budgeterat, bland annat cirka 80 privatinkvarterade. 
 
Samsyn om den korrekta budgetsiffran rådde hela tiden med Migrationsverket. Verket betalade ett budgetförskott enligt 8,3 miljoner euro från januari 2016. Evitskogs budgetöverskridning år 2016 var cirka två procent (166 000 euro). Förläggningens kostnadsutfall var 8,4 miljoner euro år 2016. 
 

Vid Evitskog slopades matservicen och självtillredning av mat inleddes

Röda Korset ärvde efter Migrationsverket förutom hyresavtalet för Evitskogfastigheten också serviceproducenterna som svarade för fastighetsunderhållet samt mat- och städservicen. 
 
Då verksamheten vid Evitskogs flyktingförläggning hade fåtts i gång, avslutade Röda Korset  matservicen. Vid förläggningen började man med självtillredning av mat, för vilket ändamålsenliga kök iordningställdes i lokalerna. Största delen av Röda Korsets mottagningsenheter tillämpar ett system, där de asylsökande själva kan tillreda sin mat. På lång sikt sänker detta kostnaderna och främjar de asylsökandes aktivitet och välmående. 
Röda Korset sade också upp fastighetsunderhålls- och städserviceavtalen och konkurrensutsatte tjänsterna i enlighet med Röda Korsets ekonomiska föreskrifter. Kostnaderna för både fastighetsunderhåll och städning sjönk då de nya serviceproducenterna inlett sin verksamhet. Enligt PWC:s utredning var beslutet i ljuset av bokföringen positivt och kostnadseffektivt. 
 

Flyktingmottagningsoperationen gav mycket lärdom för fastighetshyrning

Röda Korset och andra aktörer befann sig hösten 2015 och vintern 2016 i en situation, där hundratals fastighetsägare bjöd ut sina lokaler för att användas som asylboenden. En del av lokalerna lämpade sig mycket väl för mottagningsverksamhet, men i den exceptionella situationen tvingades man också att ta i bruk lokaler som bara var i någorlunda skick. 
 
Röda Korset fick värdefull lärdom under flyktingmottagningsoperationen vad gäller fastighetshyrning. Det är viktigt att det före och efter mottagningsverksamheten råder samsyn om fastighetens skick.  Detta underlättar situationen vid överlåtandet av fastigheten och minskar behovet av efterspel i det skedet då flyktingförläggningen stängs. En ansvarsfördelningstabell klarlägger ansvaren för flyktingförläggningens upprätthållare och fastighetsägaren. Det lönar sig att utnyttja fastighetsexperternas sakkunskap så mycket som möjligt, trots att situationen är brådskande. 
 
Röda Korset har vid inrättandet av flyktingförläggningar samarbetat med Migrationsverket, som svarar för kostnaderna för mottagningsverksamheten. Röda Korsets distrikt har ingått hyresavtal med hyresvärdarna inom de ramar som överenskommits med Migrationsverket. I en del fall har hyresavtalet för lokalerna ingåtts direkt av Migrationsverket, såsom i Evitskog. 
 

Röda Korsets beredskapsroll har överenskommits med inrikesministeriet

Flyktingmottagningsoperationen var en enorm kraftansträngning för Finlands Röda Kors och lärdomarna som erhölls från den gagnar organisationen i kommande operationer. Röda Korset har på basis av erfarenheterna utvecklat sin beredskap samt utarbetat nya anvisningar och verksamhetsmodeller. En omfattande invandring är ett av scenarierna som Röda Korset i egenskap av nationell beredskapsorganisation förbereder och bereder sig på.  
 
Röda Korset har en speciell roll som stöd för myndigheterna, som har överenskommits med inrikesministeriet. Samarbetet befästes i april 2018 i och med att ett samarbetsprotokoll undertecknades. Inrikesministeriets och Röda Korsets samarbete gäller allt från störningssituationer i normala förhållanden till undantagsförhållanden. 
 
 
 
 
 
 

Kampanjer