Ettusen fem nya hjälpare från St. Karins

Suvi-Tuuli Kankaanpää / Suomen Punainen Risti
Suvi-Tuuli Kankaanpää / Finlands Röda Kors

St. Karins och Pikis riktade sina hjälparkurser till skolelever och fick ett tusental nya hjälpare.

Finlands Röda Kors avdelning i St. Karins och Pikis har gjort ett stordåd när det gäller hjälparkurser. Under 2017 har upp till 1 005 människor avlagt hjälparutbildningen som avdelningen ordnat.
 
– Ett femtiotal finns ännu på kommande eftersom vi ordnar en hjälparkurs för stadsfullmäktige ännu i år, berättar avdelningens ordförande Marja-Helena Salmio.
 
Avdelningen i St. Karins och Pikis har utbildat hjälpare till exempel i olika organisationer. Nyligen ordnade avdelningen en hjälparkurs för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Den överlägset största gruppen har emellertid varit lågstadieelever. Barnen som deltagit i hjälparkurserna har gått i årskurserna 3–6. 
 
– I våras gjorde vi ett strategiskt val att satsa i synnerhet på kurser för skolelever, säger avdelningens styrelsemedlem Lea Leiwo som också arbetar som avdelningens kontaktperson gentemot skolor.
 
Först närmade sig avdelningen den ledande rektorn och chefen för småbarnspedagogik i St. Karins och presenterade tanken för dem. Närmare kurstider och nödvändiga lokaler har man kommit överens om med skolorna.
Ännu på våren när verksamheten inleddes kunde man inte gissa att skolorna skulle bli så här intresserade av samarbetet. 
 
– Strategin har fungerat bra och vi har blivit väldigt bra bemötta i skolorna. Vi har redan fått beställningar för nästa år, säger Leiwo. 
 

Stor arbetsmängd

Avdelningen i St. Karins och Pikis har ordnat 18 hjälparkurser. I skolor har upp till 120 barn samtidigt deltagit i en kurs. Då har det funnits till och med åtta frivilliga utbildare på kursen.
 
Allt som allt har uppsjön av kurser genomförts med cirka 10–12 frivilliga, som hittades bland avdelningens cirka 50 frivilliga. Bland dem finns bland annat frivilliga som arbetar inom vårdbranschen och frivilliga som är verksamma i första hjälpen-grupper.
 
– Lyckligtvis hittade vi sådana frivilliga som ville förbinda sig till den enorma arbetsmängden. De har varit föredömligt flexibla. Kurser har ordnats till och med två gånger i veckan och planerna ändras ju alltid, säger Lea Leiwo som ansvarar för organiseringen av kurserna.
 
Enligt Marja-Helena Salmio är skolelever för det mesta ett aktivt folk som gärna deltar i olika övningar. Barn är pratsamma och det är många som vill dela med sig av sina erfarenheter med utbildarna.
 
– De visar upp rispor och sår för oss och berättar vad allt de har råkat ut för. Så går förmiddagen på, ler skolkontakten Esko Vihervä.
 
Det är i regel lätt att engagera skolelever i hjälpövningar. Det har också funnits en lärare med på kursen, vilket har gjort det lättare att upprätthålla ordningen. 
 
Alla situationer och grupper har varit lite olika, ibland har det varit till och med mycket fart på kursen. Enligt Vihervä har det ofta lugnat ner kursdeltagarna om man har engagerat ”klassens högljudda kung” i exempelövningarna.
 

Även minihjälpare deltar gärna

Utifrån hjälparkursen har avdelningen i St. Karins och Pikis också tagit fram en egen modell, minihjälparutbildningen för dagisbarn. I utbildningen har deltagit till och med barn i åldern 4–5 år. 
 
– På vissa daghem bad man barnen att ta med en egen docka eller nalle vars sår de sedan fick binda. På andra daghem fick barnen i stället öva med varandra. Det är mycket lyssnande och frågor på dagiskurserna, säger Riikka Sivonen som ordnat utbildningar på daghem.
 
Dagisbarnen lade ivrigt om skador och plåstrade sår. Avdelningarnas lager med gamla gasbindor blev tomma och man fick klippa mer övningsmaterial av lakantyg. När det gäller besök på daghem har det varit en stor fördel att det bland utbildarna har funnits frivilliga som tidigare arbetat på daghem.
 
– Deras förmåga att arbeta med små barn gav färdighet även för oss andra, konstaterar Riikka Sivonen nöjt.
 
På hjälparkurserna för skolelever har man övat i sårvård, behandlat brännskador, spjälat sträckningar; nästan allt som man också tränar på hjälparkurserna för vuxna. Åtminstone en gång fick man tillämpa det inlärda i praktiken redan under kursdagen.
 
– I en av skolorna hade en elev hade skadat sig och fått ett sår genast efter kursen. Eleverna som gått i hjälparkursen hade gett råd till läraren om hur hen skulle gå till, berättar Lea Leiwo. 
 
Man har också använt nödcentralens 112-undervisningsmaterial för barn på kurserna, och det har väckt mycket diskussion bland barnen. Dagisbarn har inte ännu några egna telefoner men det är bra att lägga nummerserien 112 på minnet redan i förväg.
 
– Om man inte är tillräckligt stark för att kunna återuppliva kan var och en åtminstone kalla på hjälp. Det är bra att veta redan i unga år, säger frivilliga från St. Karins och Pikis.
 
 
Text: Elina Teerijoki
 

Kampanjer