Mottagningsverksamhetens medel används ansvarsfullt

Jarkko Mikkonen/Finlands Röda Kors
Lappia-hallen i Torneå omvandlades till en lokal för nödinkvartering av asylsökande i september 2015.
Fotograf: Jarkko Mikkonen/Finlands Röda Kors

Hösten 2015 skulle tiotusentals asylsökande som kommit till Finland snabbt få mat och ett tak över huvudet. Hanteringen av den exceptionella situationen krävde exceptionella åtgärder av Röda Korset och andra aktörer. Hurdana kostnader gav den statsfinansierade mottagningsverksamheten som Röda Korset upprätthöll upphov till?

Röda Korsets mottagningsverksamhet i siffror
  • De totala kostnaderna för mottagningsverksamheten som Röda Korset fakturerade staten under 2015–2016 uppgick till cirka 345,5 miljoner euro. I beloppet ingår, förutom kostnaderna för den service som Röda Korset producerat samt externa service såsom tolkning, kostnaderna för hälsovård och mottagningspenningarna till de asylsökande som bodde vid FRK:s enheter.
  • Ekonomin för Röda Korsets distrikt har uppvisat överskott under åren 2015–2016 tack vare mottagningsverksamheten. År 2015 uppgick distriktens totala överskott till cirka en miljon euro medan det år 2016 var cirka 10 miljoner euro.
  • Överskottet används långsiktigt till att upprätthålla och förstärka Röda Korsets beredskap och förberedelser samt att utveckla kompetensen.
  • Röda Korset använder medlen för finansiering av mottagningsverksamheten på ett ansvarsfullt sätt och ansvarar för sin ekonomi gentemot organisationens förtroendeorgan.
  • Mottagningsverksamheten finansieras inte med donerade medel som t.ex. bössinsamlingar.

  • Röda Korset bedriver inte sin mottagningsverksamhet i vinstsyfte.

Det fanns många kriterier för inrättande av asylförläggningar: fastighetens lämplighet som boningsplats för hundratals människor, hyrespriset och fastighetens skick, möjlighet för de boende att laga mat på egen hand, fastighetens läge samt avstånden till livsmedelsbutiker och de viktigaste tjänsterna. Därutöver betonade myndigheterna ett rimligt avstånd till en polisstation och att verksamheten fördelas till så många olika landskap som möjligt.

Det var omöjligt att uppfylla alla kriterier när tiden för inrättande av asylförläggningen mättes i timmar. För Röda Korset var och är A och O att sträva efter god och ansvarsfull användning av de offentliga medlen. Dessutom var och är det av största vikt att uppfylla förpliktelserna när det gäller mottagningsverksamhet på ett behörigt sätt och göra ett högklassigt arbete.

Röda Korset inrättar, upprätthåller och lägger ned asylförläggningar på myndigheters begäran. Så har det varit i redan 30 år. Migrationsverket, som lyder under inrikesministeriet, styr, reglerar och utövar tillsyn över mottagningssystemet och dess kostnader. Verket ansvarar för besluten om att inrätta eller lägga ned asylförläggningar, för mottagningsverksamhetens kostnader samt för hanteringen av och besluten om ansökningar om asyl.

Röda Korsets distriktsorganisationer ansvarar för mottagningsverksamheten i sina respektive områden. Varje distrikt fakturerar Migrationsverket samtliga kostnader för mottagningsverksamheten. Röda Korset har 12 distrikt. Det har ordnats mottagningsverksamhet i 11 av dessa.

Ett unikt, rikstäckande nätverk av anställda och frivilliga

Finlands Röda Kors avtal om samarbete med myndigheter när det gäller beredskap inför invandring härstammar från 1988. Avtalet ingicks med den dåvarande Socialstyrelsen som ansvarade för flyktingärenden – nuförtiden gäller avtalet mellan Röda Korset och Migrationsverket.

I de godkända kostnaderna har även ingått en ersättning för förvaltningskostnader som Migrationsverket betalat till Röda Korset. Med ersättningen täcks indirekta kostnader för upprätthållande av verksamheten, såsom kostnader för ekonomi- och personalförvaltning. Ersättningen för förvaltningskostnader används dessutom långsiktigt till att upprätthålla och förstärka Röda Korsets beredskap och förberedelser samt att utveckla kompetensen. Utgångspunkten är att organisationen även i fortsättningen kan agera snabbt om det uppstår behov av att inrätta nya asylförläggningar, flyktingslussar eller ordna med nödinkvartering eller tillfällig inkvartering.

Uppbyggandet av Röda Korsets beredskap är långsiktig verksamhet som bygger på organisationens rikstäckande verksamhetsstruktur. Den omfattar 12 distrikt och nästan 500 avdelningar. Avdelningarna har både yrkeskunniga anställda och frivilliga som fått utbildning i hjälpberedskap. En förutsättning för en effektiv verksamhet är att upprätthålla och ständigt utveckla de frivilligas och anställdas kompetens samt förmåga att förvärva och ta emot nya frivilliga. De ersättningar som betalas till Röda Korset för upprätthållande av asylförläggningar utvecklar och förbättrar organisationens funktionsförmåga i kommande operationer eller andra störningar eller avvikande situationer.

Röda Korsets unika nätverk av anställda och frivilliga samt organisationens verksamhetsstruktur gjorde det möjligt att inrätta ett hundra nya asylförläggningar på olika håll i Finland hösten 2015 och i början av 2016. Många instanser, bland annat statsmakten, har konstaterat att det inte skulle ha varit möjligt att ta emot så många asylsökande utan Röda Korset. Det var ett exempel på en situation som Röda Korset hade förberett sig för och övat sig i.

Ansvarsfull användning av offentliga medel

De totala kostnaderna för mottagningsverksamheten som Finlands Röda Kors fakturerade staten åren 2015–2016 uppgick till cirka 345,5 miljoner euro. I beloppet ingår kostnaderna för tjänster som Röda Korset producerat (m.m. personal- och fastighetskostnader, material och utrustning), externa kostnader (tolkning, hälsovård för de asylsökande och mottagningspenningar) och en ersättning för förvaltningskostnader.

Röda Korset följer ständigt upp asylförläggningarnas kostnadsnivå, strävar efter att effektivisera verksamheten och söker efter besparingar. Lokala upphandlingar görs på ett kvalitativt sätt, situationer förutses och uppkomsten av kostnader förebyggs. Utgångspunkten i all verksamhet är att använda skattebetalarnas medel på ett ansvarsfullt sätt.

En del av ansvarsfullheten är konkurrensutsättning av tjänsteleverantörer. Den exceptionella situationen hösten 2015 krävde dock väldigt snabba åtgärder, vilket ledde till att direktupphandlingar gjordes i extrem brådska. De asylförläggningar där lokaliteterna eller hyresavtalet tillät det övergick man till måltider på egen hand, vilket gav besparingar men även erbjöd de asylsökande något meningsfullt att göra. I många situationer krävde omvandlingen av matförsörjningen till måltider på egen hand förhandlingar med hyresvärden, ett tillstånd från Migrationsverket, renovering av lokaliteterna samt ändring av brandlarmsystemen.

I praktiken kan man endast påverka en del av asylförläggningarnas kostnader. Efter att man gjort nödvändiga upphandlingar och endast köper ny utrustning vid behov, uppstår det knappast några nya upphandlingskostnader.

De största kostnadsposterna var personal- och fastighetskostnaderna. I fråga om antalet anställda iakttas Migrationsverkets dimensionering. Lönenivån är något högre för erfarna anställda, men dess inverkan på helheten är ringa. Fastighetskostnaderna, som omfattar hyror, el, vatten, uppvärmning och skötselkostnader, varierar. Kostnaderna förhandlas fram så att de är så låga som möjligt. I praktiken är hyrorna i Nyland och i synnerhet i huvudstadsregionen lite högre än i det övriga Finland. Myndigheterna har haft som kriterium att placera asylsökande på olika håll i landet och dela ansvaret mellan flera kommuner. Även med tanke på beredskap är det förnuftigt att det finns kompetens överallt i landet. Asylförläggningar har inrättats i de största städerna och i Nyland där utbildnings- och sysselsättningsutsikterna är bra. Hyresavtalen, såsom enheternas budgetar, godkänns av Migrationsverket.

Vad består en asylförläggnings kostnader av?

Vid uppföljning och jämförelser av asylförläggningarnas kostnadsnivå ska man göra skillnad mellan fasta kostnader och rörliga kostnader för att få en rättvisande bild av kostnaderna. På månadsbasis kan det genomsnittliga dygnspriset variera till och med mycket. Detta beror huvudsakligen på de rörliga kostnaderna som i sin tur beror på respektive enhets klientel, såsom specialsjukvårdstjänster för asylsökande samt placeringar inom barnskyddet med anknytande tolkningskostnader och specialbehov när det gäller bevakning.

Även de fasta kostnaderna, såsom fastighetens höga hyra eller bristen på möjlighet att laga mat på egen hand, har kunnat höja dygnspriset.Variationen i inkvarteringskapaciteten har likaså en stor kostnadseffekt. Migrationsverket ansvarar för placeringen av asylsökande i enheterna. Ju större enheten är och ju högre dess beläggningsgrad är, desto lägre är det kalkylmässiga dygnspriset på inkvarteringen. I takt med att antalet boende minskar höjs dygnspriset på grund av de fasta kostnaderna. Röda Korset har som upprätthållare av asylförläggningarna ingen möjlighet att påverka beläggningsgraden. Å andra sidan kan en asylförläggning ha många boende på överplatser, men dygnspriset har räknats utifrån antalet boende enligt uppdraget. Också kostnaderna för privat inkvartering (mottagningspenning och hälsovårdstjänster m.m.) har synts som asylförläggningens kostnader, även om inkvarteringsdygn för människorna i privat inkvartering inte har beaktats i inkvarteringsantalen. De asylsökande som bor privat är alltid inskrivna vid en asylförläggning.

Kostnaderna för inrättande och nedläggning av en asylförläggning utgör en betydande kostnadspost. Kostnaderna för inrättande omfattar bland annat renovering av lokaliteterna och förberedelser inför ibruktagandet, eventuella ändringar, säkerhetsarrangemang, anskaffningar för utrustning av boningsrummen och badrummen samt kontorslokalerna och personalutrymmena, dataförbindelser, system och anordningar samt hantering av nycklar. För nedläggning av en enhet ska man reservera cirka en månad. Då finns det inga boende vid enheten men även då uppstår det löne-, hyres- och personalkostnader bland annat under tiden för återställningsarbetena och arkivering. Nedläggningar ger upphov till återställningskostnader och i vissa fall har man i slutet också betalat inledande investeringar, om så har överenskommits i början på grund av periodisering av kostnaderna. Man kan påverka dylika kostnader genom en alltmer långsiktig planering och reglering av kapaciteter.

De övriga kostnaderna har enheten knappast någon möjlighet att påverka. Storleken på mottagningspenningen beror på antalet boende. Det finns möjlighet att laga mat själv vid nästan alla enheter. Detta har medfört betydande besparingar i kostnaderna för måltidstjänster. Kostnaderna för hälsovård, barnskydd och anknytande tolkningar beror på de boendes behov.

En jämförelse mellan enheterna som enbart bygger på de totala kostnaderna berättar inte tillräckligt mycket om situationen, eftersom enheterna är av olika storlekar, de följer glesbebyggelsemodellen eller anstaltsmodellen och kan ha specialuppgifter. Till exempel vid enheterna för minderåriga höjs kostnaderna av kraven avseende antalet anställda i mottagnings- och barnskyddslagarna.

Röda Korsets dygnspriser underskrider Migrationsverkets medeltal

Det är svårt att jämföra kostnaderna för mottagningsverksamheten och olika aktörer eftersom parametrarna är så många och deras inverkan inte syns i dygnspriserna som emellanåt tas upp i den offentliga debatten. Utöver Finlands Röda Kors är det även många olika aktörer, såsom staten, kommuner, andra organisationer och företag, som inrättar och upprätthåller asylförläggningar. Migrationsverket kan göra jämförelser mellan olika enheter eller aktörer utifrån de totala kostnaderna, eftersom de är avtalsparter och känner till de olika aktörernas kostnader.

Enligt Migrationsverket var genomsnittspriset per inkvarteringsdygn 65 euro år 2016. Detta dygnspris underskrids vid nästan 70 procent av Röda Korsets enheter. Nio procent av enheterna har nått ett genomsnittligt dygnspris på 37 euro. De enheter där det genomsnittliga dygnspriset överskrids belastas av den höga hyresnivån i huvudstadsregionen samt enheternas korta verksamhetstid, då kostnaderna för inrättande respektive nedläggning betonas. Även upprätthållandet av beredskapsplatser höjde det genomsnittliga dygnspriset: det fanns gott om extra plats för inkvartering av en eventuell ny våg av asylsökande vid asylförläggningarna i till exempel Keuru, Kauhava och Hennala.

Verksamheten har varit mycket förmånlig hela tiden vid många av Röda Korsets asylförläggningar. Vid de asylförläggningar som var verksamma före hösten 2015 (Pansio, Kristinestad, Kemi, Rovaniemi, Lampis, Mänttä-Vilppula) varierade dygnspriset mellan 24 och 56 euro.

Asylförläggningens boendemodell påverkar kostnaderna – Röda Korset testar en ny modell

Kostnadseffektiviteten för Röda Korsets långvariga asylförläggningar bland annat i Lappland och Tavastland bygger i första hand på en decentraliserad verksamhetsmodell. Antalet bostäder kan ändras flexibelt enligt behov och behovet av personal är mindre än vid anstalter. Decentraliseringsmodellen är för många asylsökande det bästa alternativet med tanke på deras egen aktivitet och det så kallade normala livet.

En kombinerad bostad och anstalt är dessutom en väldigt kostnadseffektiv och fungerande modell. Anstalten kan ha betydande extra kapacitet eller platser för nödinkvartering som kan tas i bruk i händelse av omfattande invandring. De som eventuellt behöver särskilt stöd drar nytta av anstaltsmodellen och stödet som erbjuds nära.

Privat inkvartering är den kostnadseffektivaste lösningen eftersom det inte ger upphov till några inkvarteringskostnader och mängden nödvändig personal är mindre. Privat inkvartering är dock inte utan problem. Risken är bland annat att personer som behöver särskilt stöd inte identifieras och kan därmed inte hänvisas till att omfattas av stödet eller att boendeförhållandena inte är ändamålsenliga. Man ska säkerställa tillräckliga resurser för tjänsteproduktionen.

Finlands Röda Kors testar som bäst för första gången i Finland en så kallad hybridenhet för minderåriga asylsökande i Tavastkyro. Den består av enheterna för mottagning, familjegrupphem och stödboende, eftervård samt samordning av den privata inkvarteringsverksamheten i området. Hybridenhetens verksamhet och praxis utvecklas i takt med pilotförsöket. Dess styrka är att de unga har samma bekanta och trygga vuxna i sitt liv genom hela processen. Dessutom medför samarbetet mellan kommunens olika serviceområden, myndigheter, frivilliga, läroanstalter och lokala företag många synergiförmåner.

Snabb övergång till kommunen medför kostnadsbesparingar

Kostnaderna för mottagning kan även beräknas i form av så snabb övergång till kommunen som möjligt efter ett positivt beslut om uppehållstillstånd. Det har dock inte funnits tillräckligt många kommunplatser eller så har platserna inte motsvarat behovet. Kvotflyktingarna från Syrien har hittat kommunplatser mycket lättare än asylsökande som beviljats uppehållstillstånd.

I fjol var väntetiden för placering i kommunen i genomsnitt 102 dygn. Det är möjligt att förkorta väntetiden genom intensivare myndighetssamarbete, stöd till kommunerna och ekonomiska sporrar. Röda Korset har bland annat gjort förebyggande arbete, bland annat ordnat infokvällar där kommuner har förberetts för mottagning av flyktingar. Det är möjligt att göra detta arbete även i en större skala.

Strävan efter så bra kostnadseffektivitet som möjligt är ett av Röda Korsets viktigaste kvalitetskriterier i mottagningsverksamheten och organisationen vill kommunicera öppet om ekonomin. Samtidigt fortsätter organisationen att utveckla mottagningsverksamheten i syfte att trygga ett mänskligt och individuellt bemötande av asylsökande som respekterar de mänskliga rättigheterna.

Kampanjer