Vem bestämmer vem Röda Korset hjälper i Finland?

Jussi Vierimaa / Finlands Röda Kors
Evakueringsövning i Åbo 2014.
Fotograf: Jussi Vierimaa / Finlands Röda Kors

En person får hjälp, en annan person upplever att hen inte blir hjälpt. Röda Korsets ordinarie stämma ordnas 10-11 juni, och då definieras riktlinjerna för biståndsarbetes betoning för de kommande tre åren. Vad är ordinarie stämmans roll vid fastställandet av hjälp i hemlandet? Vilken roll har en enskild frivillig i det hela?

När hälsostationen i Virkkala stängdes hösten 2016 var man på alerten i Finlands Röda Kors avdelning i södra Lojo.
 
Naturligtvis hoppades ingen att hälsostationen skulle stängas men då det inträffade började Miia Malmén, kontaktperson för hjälp i hemlandet, samt avdelningens andra frivilliga fundera över vad som skulle följa av situationen och vad de kunde göra.
 
– För pensionärer, som har låga inkomster, är det svårt och dyrt att åka med buss till hälsostationen i Lojo centrum  för att till exempel  mäta blodtrycket. Det var tydligt att det fanns  en stor efterfrågan för Röda Korsets hälsopunkt, berättar Malmén som blev Röda Korsets frivillig  för över 25 år sedan.
 
På hälsopunkterna mäter frivilliga sakkunniga inom hälsovård bland annat blodtryck samt ger råd och stöd till behövande. Nu ingår hälsopunkten i basverksamheten för södra Lojos avdelning, som omfattar 130 frivilliga.
 
– När vi upptäcker ett behov i vårt område, kavlar vi upp ärmarna.En verksamhetsform prövas först i mindre skala och senare kan verksamheten etableras. Vår avdelning växer hela tiden och vi drar ofta igång ny verksamhet. Alla kan hjälpa på något sätt, säger Malmén.
 
Annandag jul ordnades  glögg- och brädspelskvällen som var så  populär att man efter det regelbundet började ordna fria brädspelskvällar.
 
– Till sådana kvällar är det lätt även ta med de som  kommit till Finland från ett annat land och det är lätt att bli en del av gemenskapen. När man inte har ett gemensamt språk är spel ett utmärkt sätt att bekanta sig med andra och tillbringa tid tillsammans, fortsätter Malmén.
 
– Samtidigt bryts fördomar på båda sidor. Det gör gott för hela området.
 

Från ord till gärningar

Hjälparbetet i Lojo avdelningen låter rätt proaktivt och enkelt; frivilliga iakttar omgivningen och drar igång verksamhet vid behov. Det är just frivilliga som har den bästa förståelsen om det egna områdets särdrag – frivilliga ser, hör och upplever hurdan hjälp som behövs.
 
Det finns cirka 500 Rödakorsavdelningar i Finland, och i olika områden kan behoven variera rätt mycket. Avdelningarna kan dock inte göra vad som helst eftersom organisationen och dess frivilligverksamhet styrs av verksamhetsstrategin som görs för tre års perioder. Strategin binder ihop lokala behov med Röda Korsets världsomfattande strategi.
 
Verksamhetsstrategin slås fast vid ordinarie stämman. ”Ordinarie stämman är Finlands Röda Kors högsta beslutsfattande organ som bestämmer över riktlinjerna för organisationens verksamhet och väljer de högsta förtroendevalda, konstateras det på organisationens webbsidor.
 
 
Ordinarie stämman är ett forum där människor samlas för att fatta beslut om vad som ska utföras till näst
 
 
Förberedelserna i Finlandia-huset i Helsingfors för ordinarie stämman pågår som bäst.
 
Någonstans, i bakgrund av Röda Korsets praktiska hjälp – t.ex. återupplivning eller besök hos en ensam åldring – verkar dessa rätt officiella och lite stela ord: ordinarie stämma och verksamhetsstrategi.
Det handlar dock om ganska enkel sak. Röda Korsets organisationsdirektör Marita Salo berättar:
 
– Ordinarie stämman är ett ställe där människor samlas för att fatta beslut om det som ska utföras till näst.
 
Lite som  ett möte i  husbolaget?
 
På ordinarie stämman finns samma drag som på vilket som helst möte. Alla föreningar fungerar ju åtminstone i början så att en liten grupp samlas för att bestämma vad som ska göras. Vår organisation är så stor att beslutsfattande är representativt. Naturligtvis kan vi inte samla  80 000 människor på samma plats för att bestämma vem som ska hjälpas och hur vi ska hjälpa.
 
Salo som har fungerat som organisationsdirektör i fyra år medger att denna grundtanke ibland är svår att nå. Men det handlar om att hitta en gemensam riktning när över tusen Rödakorsmedlemmar samt representanter för frivilliga samlas för att välja organisationens förtroendevalda och godkänna verksamhetens riktlinjer dvs. vad som är det allra viktigaste under den kommande treårsperioden. 
 

Vardagliga observationer är viktiga 

Före ordinarie stämman och de riktlinjer som där ska godkännas behöver man någonting som ska beslutas över. De teman som ska bestämmas – vad man fokuserar på,  vem som får hjälp, hur påverka – måste ju ha kommit någonstans ifrån?
 
Varifrån kommer då till exempel de teman angående hjälp i hemlandet, så som stärkande av beredskap och gemenskap, som skrivits in i verksamhetsstrategin för 2018-2020 ?
 
Först och främst har Röda Korset en unik uppgift att hjälpa som har skrivits in i lagen. Dessutom påverkas biståndsarbetet som utförs i Finland av läget i finländska samhället.
 
 
Röda Korset bör alltså fundera över i vilka ärenden organisationen kan hjälpa bäst
 
 
I förslaget till den nya verksamhetsstrategin konstateras bland annat följande om den nuvarande situationen: ” I Finland genomgår hela samhällsstrukturen en förändring. (...) Det blir svårare att erbjuda jämlik offentlig service överallt. De här förändringarna utmanar välfärdssamhällets förmåga att ta hand om alla människor, oberoende av bakgrund och boplats.”
 
Å andra sidan påverkar det frivilliga hjälpandet  samhället. Naturligtvis kan man inte göra allt med frivilligas kraft men frivilliga har en direkt påverkan på  hur många nödställda som får hjälp i vardagen. Ett konkret exempel på detta är vad som hände när Virkkalas hälsostation stängdes och hälsopunkten  grundades med frivilliga krafter i södra Lojo.
 
Förutom behov som kommer utifrån organisationen definieras hjälparbetets betoningar även inom organisationen.  Före stämman har man ordnat tillställningar runt om i Finland  där både frivilliga och medlemmar har kunnat berätta om hurdana behov som förekommer i det egna området.
 
En del av temana är väldigt lokala och en del, till exempel ensamhet, kom fram överallt i Finland. Därför är gemenskap ett starkt tema i den nya verksamhetsstrategin. 
 
– Röda Korset är precis så stark som vår förmåga att använda våra frivilligas kunnande, observationsförmåga och agerande. I verksamhetsstrategin förenas vår globala strategi och vår i lagen inskrivna uppgift med dessa lokala iakttagelser, säger Salo.
 

Varför får inte alla hjälp av Röda Korset?

Finlands Röda Kors får ibland kritik för  att en del av finländare som befinner sig i en svår situation inte får hjälp, trots att man i verksamhetsstrategin och tal lovar att hjälpa nödställda.
 
Varför kan man till exempel inte alltid hjälpa bostadslösa, allvarligt deprimerade eller människor med rusmedelsproblem? Vi vet ju att dessa problem finns i hela Finland. 
 
– Detta diskuteras ständigt hos oss och vi funderar rätt mycket på detta, medger Salo.
 
– Vi värderar detta ur många olika synvinklar när vi agerar och  verksamhet sätts igång. Vi vet dock att det finns flera olika akuta hjälpbehov. Men först måste vi fundera om saken i fråga passar i vår verksamhet, och för det andra bör man komma ihåg att Röda Korsets verksamhet baserar sig just på frivillighet. I praktiken betyder det att hjälpandet också måste vara meningsfullt för en frivillig och motsvara hens behov.
 
Frivillig Miia Malmén är av samma åsikt:
 
– Till exempel i vänverksamheten är det viktigt att den frivillige verkligen hittar en passande vän och upplever verksamheten som meningsfull. Annars orkar man inte vara aktiv som frivillig.
 
Enligt Malmén som har fått utbildning  i krisarbete är till exempel psykiskt stöd ”precis vid gränsen” på om vem som helst av frivilliga kan utföra det.
 
– Det finns gott om människor som vill komma med men i uppdrag inom psykiskt stöd är det viktigt att försäkra att saker i det egna livet är i ordning, så att uppdraget inte kommer för nära hjälparens egna liv. Vi måste försäkra att varken  den frivillige själv eller den hjälpbehövande tar skada. Vi har ju ett visst ansvar över både frivilliga och hjälpbehövande.
 
– Röda Korset bör alltså fundera över i vilka ärenden organisationen kan hjälpa bäst och vilka frågor som man lämnar till någon annan aktör. Man måste även komma ihåg att via hjälpformerna som redan finns hjälper man redan nu till exempel bostadslösa: t.ex. matutdelningar och hälsopunkter är öppna för alla.
 
 

Frivilligt hjälpande påverkar samhället

 
Förstås vill man hjälpa de mest utsatta, och enligt Salo formas verksamhetsformer enligt detta.
 
– Röda Korset har bland annat deltagit i EU:s matutdelning. Det är en verksamhet som går bra att utföra med frivilliga krafter. Förutom utdelningen av mat når man under dessa tillfällen de människor som kanske också behöver andra former av stöd från Röda Korset, säger Salo. 
 
Malmén berättar vad man har gjort i deras avdelning för att lätta matutdelningen:
 
– Vi märkte att vissa produkter och livsmedel hade tagits ut ur matpåsen. Vi förstod snabbt att många människor som kommer från ett annat land inte förstår vad man kan göra av dessa produkter. Därför började vi samarbeta med Marthor: vi håller en temadag tillsammans och lagar mat av dessa livsmedel tillsammans med invandrarna.
 
Frivillighet handlar till stor del om  initiativtagande som detta. Det utförs inom vissa ramar men inom  ramen  kan man omarbeta hjälpandet så att det blir så effektivt som möjligt i det egna området.
 
– Men när vi t.ex.  diskuterar bostadslöshet måste vi noggrant fundera över i vilken roll vi kan ge hjälp, påminner Marita Salo.
 
– Vårt stöd i Finland baserar sig i allt större grad på frivilliga. Om det behövs professionella specialkunskaper för en uppgift måste vi noggrant fundera över hur man ordnar det.
 

Tillsammans för en starkare gemenskap

”Huvudmål 2: Vi bygger upp en stark gemenskap och främjar välmående och ett tryggt liv. Vi vill att människors aktivitet i lokalsamhället ökar och att den sociala delaktigheten och inflytandet i lokalsamhällena stärks." Förslag till strategi för åren 20182020.
 
Vad betyder verksamhetsstrategins ord  i avdelningens vardag? Miia Malmén berättar att södra Lojos avdelnings verksamhet i år bland annat inkluderar ett handarbetscafé, vänutflykt till Haltia samt 10–12-åriga flickor som lackar åldringars naglar.
 
Lätt samvaro över åldersgränser utan stress eller press. Av detta har man goda erfarenheter och därför syns det även i den nya verksamhetsstrategin.
 
– Vi har grundat handarbetscaféet bara genom att fråga efter överblivna stickor och garn på våra Facebook-sidor. På caféet får pensionärerna en meningsfull sysselsättning och samtidigt hjälper de andra. Föremålen som stickas delas ut bland annat genom socialväsendet. Ett offer för en brand tackade oss nyligen eftersom det var så fint att få torra strumpor i nödens stund. Konkret än det här kan hjälpandet inte bli, säger Malmén.
 
Genom att stärka gemenskapen, som nämns i verksamhetsstrategin, kan man förhindra en hel del allvarligare problem.
 
– Gemenskap betyder att man uppmärksammar andra och att människor känner att de hör hemma någonstans. Det stärker människors hälsa och välmående i helhet samt människors förmåga att agera både ensam och tillsammans i överraskande situationer, säger organisationsdirektör Salo.
 
Att stärka gemenskapen och lindra ensamhet kan alltså betyda någonting annat än egentlig vänverksamhet. Å andra sidan finns det många som kommer med  just i vänverksamheten och snart glömmer bort att det är en del av Röda Korsets frivilligverksamhet. Vänner blir ”riktiga” vänner och hjälpandet blir en del av vardagen.
 
 
Verksamhetsstrategin styr verksamheten som påverkar finländarnas vardag
 
 
Även Malmén har erfarenheter om att lindra ensamhet:
 
– Min tanke om att gå med  i Röda Korsets verksamhet kom just av att jag märkte ensamheten på 1980-talet. Min första vän var en kvinna som blev som en mormor för mig. Jag tillbringade flera år med henne – även den sista stunden.
 
– Jag för fortfarande regelbundet ljus till hennes grav. Hennes son, som bor på annat håll i Finland, har uppskattat detta mycket. Han skickar alltid ett julkort och det ger glädje åt mig, säger Malmén.
 
 Röda Korsets hjälp handlar nog först och främst om attityd. Marita Salo betonar att när man i allmänhet är beredd att hjälpa är man också beredd att hjälpa i vardagen – ”också utan Röda Korsets väst.”
 
– Frivilligheten handlar om förmågan att upptäcka vissa situationer själv. Den är inte bara att följa anvisningar, säger Salo.
 
När man har en öppen attityd är man beredd även i en tuffare situation. Under hösten år 2015, när exceptionellt många asylsökande anlände till Finland, var frivilliga oerhört initiativtagande.
 
Salo berättar att i Tammerfors var frivilliga på järnvägsstationen varje natt för att ge första omsorg till nykomlingar som inte visste var de var och vart de skulle bege sig.
 
Naturligtvis fanns inte denna situation i verksamhetsstrategin. I den nya verksamhetsstrategin finns däremot, baserande på dessa upplevelser,  funderingar över allt som organisationen bör vara beredd på.
 

Interaktionens cirkel  

Man kan tänka ordinarie stämman, verksamhetsstrategin och den vardagliga hjälpen som en sorts cirkel. Det som sägs i verksamhetsstrategin och det som godkänns vid ordinarie stämman är en bild som är uppbyggd av lokala iakttagelser om hur Finland är och vad som borde utföras.
 
Å andra sidan påverkar även verksamhetsstrategin hur framtidens Finland är och vem som får Röda Korsets hjälp. Strategin styr verksamheten som påverkar finländarnas vardag  som i sin tur ger iakttagelser till den nya verksamhetsstrategin. Och så går det vidare.
 
Marita Salo betonar att enbart ordinarie stämman och verksamhetsstrategin ger en inskränkt bild av hur frivilligas värdefulla information används.
 
– Ordinarie stämman är ett formellt ställe för beslutsfattande men dessa iakttagelser och observationer kommer hela tiden. Till exempel innan vändagen förra året kartlade vi frivilligas åsikter om ensamheten via en enkät. Vi hoppas att vi i fortsättningen har ännu  bättre metoder för att utnyttja frivilligas iakttagelser och lokala information hela tiden. Vi har även funderat om observerande av näromgivningen kunde vara en frivillighetsform, avslöjar Salo.
 
Information är makt, och det bästa vetandet och kunnandet om finländarnas behov har de som hjälper: till exempel frivilliga som drar igång en hälsopunkt eller en brädspelskväll när de märker att det behövs.
 
Text: Henna Raatikainen
 
Länkar:
 
 

Kampanjer