Frivilliga, mjukisdjur och fakta på Världen i byn-festivalen

Teemu Ullgren
Teemu Ullgren
Teemu Ullgren
Teemu Ullgren
Teemu Ullgren
Teemu Ullgren
Eduardo Vencesla
Teemu Ullgren

Finlands Röda Kors är en av Världen i byn-festivalens samarbetspartners. Under förra veckoslutet kunde man bekanta sig med det internationella biståndsarbetet, vårda mjukisdjur och komma med som frivillig, blodgivare eller bidragsgivare.

Rabatt i nätbutiken med Ristin Rastit

Finlands Röda Kors fanns på plats på Världen i Byn-festivalen under veckoslutet 23 -24.5. Det lönade sig också att bekanta sig med mjukissjukhuset, Blodtjänst och Läxhjälp eftersom man fick häftet Ristin Rastit med sig vid första punkten. Vid varje punkt fick man en stämpel i häftet. Till slut fanns som pris en rabattkod på 20 procent till Röda Korsets nätbutik där det finns användbara produkter till present eller sig själv.

Det myllrade på Röda Korsets fältsjukhus. Sjukskötaren Johanna Arvo och många andra Röda Korsets biståndsarbetare hade jour i helt andra uppgifter än vanligt i tältet som hade byggts upp på Helsingfors järnvägstorg under Världen i Byn-festivalen.

Senast arbetade Arvo på Röda Korsets ebolasjukhus i Sierra Leone, nu vårdade hon mjukisdjur och dockor. Som patient hade vi också en igelkott och en fisk som hade ont i fenan, log Arvo och tog emot nästa patient nallen Otso. Otsos lilla ägare undrade om nallen har lugninflammation eller scenskräck?

Samtidigt som mjukisdjuren med hjälp av barnen vårdades, fick äldre gäster höra om Röda Korsets internationella biståndsarbete. Fältsjukhuset är en del i den långa kedjan av hjälp som når från katastrofens första stunder ofta till många år framåt. Röda Korset satsar på ett långfristigt utvecklingssamarbete och hjälper människorna som bor i svåra förhållanden att förbereda sig för kommande katastrofer.

Finländarnas stöd gör biståndsarbetet möjligt. I samband med mjukissjukhuset kunde man anmäla sig som bössinsamlare till exempel till Hungerdagskampanjen i september.

En av festivalens huvuduppträdare var Abbas Gullet, generalsekreteraren för Röda Korset i Kenya. Han diskuterade skarpt om utvecklingssamarbetets betydelse med journalisten Arto Nyberg på lördagen. Gullet påminde om att de världsomfattande problemen kräver globalt samarbete. Vi måste ingripa till exempel i grunden till immigration och orsaken till ungdomarnas radikalisering, inte bara sköta följderna.

Var och en av oss har förutsättningarna att vara frivillig

Röda Korset har 17 miljoner frivilliga runt om i världen. Sju av dem berättade på scenen i paneldiskussionen Think global, Act local på Järnvägstorget om sitt arbete. Frivilliga har olika arbete och insatser men alla är med i verksamheten för samma orsak: för att också alla människor i Finland skulle ha samma möjligheter att klara sig och må bra.

-  Vanliga kunskaper räcker för att vara en hjälpare.  Man bör bara vara närvarande och lyssna, berättade Raisa Kaukonen från Birkaland, aktiv inom frivilliga Räddningstjänsten Vapepa. Hennes dotter Milva lär sig första hjälpen-kunskaperna i Reddie Kids-klubben.

- Man kunde möta Röda Korsets frivilliga i Möjligheternas torg-tältet på festivalen. Aktiva från Helsingfors och Nylands distrikt berättade om verksamhetsmöjligheterna. De är också experter på att berätta om vad frivilligas vardag innebär. Kari Kyttälä har i några år varit med i Norra Helsingfors Läxhjälp-verksamhet. Hans dotter lockade honom med i verksamheten.

-  Alla har förutsättningarna att komma med i Läxhjälpsklubben. Att hjälpa barn med läxorna är mycket givande och man bekantar sig med nya människor genom invandrarbarn. Vi behöver nya frivilliga. Det finns många som inte känner till läxhjälpsverksamheten även om det säkert finns många som kunde vara intresserade av den. Första gången kan man komma och bekanta sig och bestämma hur man vill binda sig, uppmuntrar Kyttälä.

Kom med du också och anmäl dig som frivillig på nätet!

Blodgivare från olika etniska grupper behövs

Blodtjänsten som deltog i år för första gången i festivalen Världen i byn söker särskilt blodgivare från olika etniska grupper.

Huvudblodgrupperna förekommer i olika proportion på olika håll i världen. Dessutom finns det hundratals olika blodgruppsfaktorer som har etniska skillnader. Det borde alltså finnas lika mycket givare från olika etniska grupper som det finns patienter. Detta har uppmärksammats i alla länder i Europa.

- Det fanns en hel del intresserade i tältet, också många unga och människor från olika etniska grupper, gladdes Mervi Alantela, Blodtjänstens mäss- och evenemangskoordinator.

- Det är enkelt att göra gott genom att ge blod. Blodgivning kräver inte någon finansiell insats och inte mycket tid heller. Det är också möjligt att ge blod relativt ofta.

På sommaren minskar antalet givare eftersom människor har olika aktiviteter men blod behövs alltid. Det borde finnas tusen givare varje vardag.