Både staten och organisationsfältet behövs för att hjälpa ensamma

Petteri Kivimäki
Röda Korset ordnar rekreationsverksamhet för närståendevårdare. På bilden Röda Korset frivilliga Aune Kinnunen (till höger) och närståendevårdare Hannele Keihtä.
Fotograf: Petteri Kivimäki

Finlands Röda Kors genomförde i januari en utfrågning av riksdagspartiernas ordförande inför riksdagsvalet. Partiledarna fick svara på flervalsfrågor om bl.a. stöd till närståendevårdare och mottagning av kvotflyktingar.

Riksdagspartiernas ordförande var i Röda Korsets valenkät nästan enhälliga om att hela samhällets stöd behövs för att hjälpa ensamma människor. Största delen av partierna anser att huvudansvaret faller på frivilliga och organisationer, eftersom det är omöjligt att motarbeta ensamhet å tjänstens vägnar.

Partierna betonar samtidigt också statens ansvar och vikten av samarbete.

– Till den del ensamheten orsakas av bristande funktionsförmåga och otillräckliga tjänster och resurser ska huvudansvaret ligga på samhället, kommenterar Vänsterförbundets ordförande Paavo Arhinmäki.

SDP:sAntti Rinne, Samlingspartiets Alexander Stubb och kristdemokraternas Päivi Räsänen svarar att alla delar på ansvaret.

– Samhället kan inte avlägsna ensamheten, men genom välfärdstjänster och i synnerhet inom äldreomsorgen bör ensamheten beaktas bättre än i nuläget, motiverar Räsänen sitt svar.

– Det huvudsakliga ansvaret ligger på samhället. Det arbete som utförs av organisationer och volontärer har en stor betydelse för den konkreta bekämpningen av ensamhet, kommenterar Rinne.

Ökad likabehandling av närståendevårdare

Så gott som alla riksdagspartier vill i första hand förbättra närståendevårdarnas ställning genom att överföra utbetalnignen av vårdarvoden och beviljandet av dem till FPA på riksnivå. Det skulle enligt partiledarna bäst garantera att närståendevårdarna behandlas lika på olika håll i landet.

I dagsläget fattar varje kommun skilt beslut om kriterierna för vård och beviljande av stöd, och praxis är mycket varierande. Av ordförandena var det bara Samlingsaprtiets Stupp som valde alternativet att praxisen i kommunerna bör göras enhetligare för att öka likabehandlingen.

I sina motiveringar lyfte partiledarna också fram behovet av lediga dagar för att närståendevårdare ska gå i land med sin uppgift.

– Ett bra alternativ är också att förbättra närståendevårdarnas ställning genom att garantera dem ett tillräckligt antal lediga dagar medan de som vårdas får ersättande vård, kommenterade Sannfinländarnas ordförande Timo Soini. Päivi Räsänen, Paavo Arhinmäki och De Grönas Ville Niinistö lyfte också fram vikten av tillräckligt med ledig tid.

Utökade hälsovårdstjänster för papperslösa migranter

Största delen av riksdagspartierna är för en utvidgning av de hälsovårdstjänster som erbjuds papperslösa migranter. Papperslösa kallas personer som uppehåller sig i Finland utan att myndigheterna vet om det eller har gett tillstånd till det.

I dagsläget har papperslösa personer i dag rätt att få akutvård i Finland. Om en papperslös patient ges icke-akut vård inom den offentliga hälsovården ska den papperslösa själv betala vårdkostnaderna till fullo. Man bedömer att det finns ungefär 3 000 papperslösa i Finland.

– Det är motiverat att nödvändiga tjänster också erbjuds till exempel barn och gravida kvinnor, säger Samlingspartiets Alexander Stubb.

– Rätten till hälsa är en mänsklig rättighet och ingen kan uteslutas från den rätten, kommenterar De Grönas ordförande Ville Niinistö.

Även Centerns ordförande Juha Sipilä valde ett positiv svar bland de svarsalternativ som gavs, men påpekade att partiets hållning i frågan om hälsovård för papperslösa inte har avgjorts.

Bland riksdagspartierna är det bara Sannfinländarna och Förändring 2011 som är mot en utvidgning av hälsovården för papperslösa. Förändring 2011:s ordförande Jari Leino betonade i sin motivering att papperslösa bör avlägsnas från landet och hindras att återvända.

– Det kräver naturligtvis att vi går ut ur EU och tar i bruk egen gränsbevakning, konstaterade ordförande Leino.

Röda Korsets valutfrågning med riksdagspartiernas ordförande genomfördes i januari 2015. Alla svaren på flervalsfrågorna hittar du här.