Att göra gott gör gott

Outi Rantala
Meeri Linna från Seinäjoki tänker på hur lite av den egna tiden en halv timme per vecka är men hur stor sak det är för en människa som inte på egen hand t.ex. kan gå ut.
Fotograf: Outi Rantala

Genom att besöka en vän får Meeri Linna rofyllda stunder och välkomna pauser.

Kom med!
  • Vill du vara en vän till någon?  Som frivillig vän ger du precis så mycket av din tid som du själv vill. Läs mer.
  • Söker du en vän eller kompis som du t.ex. kan gå på kaffe med?  Röda Korset förmedlar vänner till människor som behöver dem. Läs mer.
  • Genom att stödja vänverksamheten möjliggör du att vi kan förmedla vänner runt om i Finland. Läs mer.

Meeri Linna har varit med i Röda Korsets vänverksamhet i ett år. Hon har huvudsakligen hjälpt med att gå ut eftersom hennes vän har problem med balansen. Meeri övertygar att all gott görande får en på bra humör.

– Ifall en halv timme av min tid ger en annan människa stor hjälp då är jag fullkomligt beredd att ge den. Det kräver inte så mycket  av mig men en annan människa kan verkligen behöva det.

Lätt att komma med i vänverksamheten

Meeri studerar för att bli geronom vid yrkeshögskolan i Seinäjoki. Hennes första praktik var i stadens hemvård och då märkte hon konkret hur många ensamma människor det finns. Hon visste att det finns någon organisation som ordnar vänverksamhet  och beslöt att delta vid lämpligt tillfälle. Hon märkte Röda Korsets annons om grundkursen i tidningen  och  hon gick  kursen  för ett och ett halvt år sedan.

– Jag gav mina kontaktuppgifter och efter knapp ett halvt år kontaktade Röda Korsets vänförmedlare, som var också frivillig mig. Hon redde ut för vem jag kunde vara en vän åt, berättar Meeri.

Första gången besökte Meeri sin vän med vänförmedlaren.  Avsikten var att se hur det går och om de skulle vara ett bra vänpar. De hittade genast den gemensamma tonen och då började möten varje vecka.

– Jag kände att jag var en väldigt väntad gäst. Ofta var hon redan i tamburen och väntade på att vi går.

Situationen ändrade men mötena fortsatte

Under sensommaren 2014 förändrade situationen då vännen föll och sedan dess har varit sängpatient på anstalten. Meeri mindes hur hon var orolig över vännens situation.

– Jag knackade på och undrade varför hon inte var hemma. Det gick många månader innan jag fick veta var hon var. Slutligen nådde jag hennes anhöriga genom Röda Korset och besökte henne.

Vårdplatsen har ändrats många gånger och i början visste Meeri inte var vännen för tillfället befann sig.

– Hon undrade varför jag inte besöker henne även om jag hade lovat.

Meeri besöker sin vän fortfarande varje vecka

– I början oroade sig min vän mycket och tänkte att våra möten slutar eftersom jag särskilt hade varit en vän som man går ut med. Vi diskuterade saken och beslöt att vi möts trots allt. Nu har hennes språkförmåga försämrats men hon förstår vad den andra säger.

Rofylld tillvaro utan brådska

Mötena har gett motvikt till 27-åriga Meeri som lever rusningsåren med sina 2- och 4-åriga barn. Studierna tar också energi.

– Mellan vänner i olika åldrar är det kanske lite lugnare, rofyllt och gemytligare än mellan jämnåriga. Rofylldheten är starkt närvarande. 

Med en människa som är äldre än en själv kan man förundra sig över världens gång i lugn och ro.

– Även om det går en halv timme hos vännen är det lugnande och utan brådska. Många gånger på sommaren satt vi bara ute vid huset och tittade på förbipasserande, hörde på fåglarnas sång och pratade om vädret och förundrade oss över att rosorna redan blommade. Sådana saker diskuterar man ju inte med jämnåldriga skrattar Meeri.

Text. Outi Rantala