Det bästa med julen är givandet

Harri Mäenpää
Harri Mäenpää
Harri Mäenpää
Harri Mäenpää
Harri Mäenpää
Insamlingssätt:
  • Insamlingskonto: FI17 1596 3000 2020 20
  • Insamlingstelefon: 0600-16555 (10,01€/samtal + lsa/msa)
  • Bidrag per textmeddelande: sänd meddelande HJM till 16499 (10€/textmeddelande)

Sjukdom förtar inte julstämningen i Parikkala. Ett Jul i sinnet-presentkort sprider glädje hos pappa Allan och hans barn.

– När man ser på andras miner om de tycker om de klappar de får, svarar Allans 16-åriga dotter Sofia på frågan om vad som är den bästa stunden under julen.

I Sofias familj är det traditionerna som gör julen. I början av december plockar man fram adventsljus och -kalender. Gröt, gran och klappar skapar den riktiga julstämningen.

– Julbastun och maten. Att man får ha lugn och ro, tillägger ensamförsörjaren Allan.

I år blir första gången som familjen tillbringar julen någon annanstans än hemma. Julfirandet sker nämligen inte i deras egen radhustvåa, utan hemma hos Allans äldsta son. Inbjudan att fira jul i sonens villa gjorde pappan glad.

– Vi funderade faktiskt på om det går att fira jul på annat håll. Med fyra barn blir tvårummaren rätt trång.

Medicinrumba morgon och kväll

I december förra året fick familjen ett Jul i sinnet-presentkort. Presentkortet på 70 euro kom väl till pass för julmaten.

Allan slutade arbeta som företagare inom IT-branschen för fyra år sedan. Sedan dess har han av hälsoskäl inte haft möjlighet att jobba. Ett par år var det depression som var problemet, nu lider Allan av diabetes, högt blodtryck och en knäskada som gör det svårt att röra sig.

– Sedan februari har jag varit sjukpensionär. Jag tillbringar tiden med pojken 24/7, säger han med en hänvisning till yngsta sonen Santtu, 12, som har en lindrig utvecklingsstörning.

– Så gott som varje dag börjar med ett epilepsianfall. Två gånger i veckan är det verksamhets- och samtalsterapi i Nyslott och Imatra, berättar Allan om pojkens vardag.

Mediciner hör också vardagen till, eftersom både Santtu och Sofia har epilepsi. Allan tar själv 12 olika mediciner för sina krämpor.

Jul i sinnet på handelsman också

Allan minns presentkortet med värme. Det gav möjlighet att köpa skinka, lådor och andra traditionella julrätter till julbordet. Även butikspersonalen i Sale i Uukuniemi minns den gången.

– Kassan blev förvånad när alltihop kostade 69,99 euro. Hon gick till och med och visade handelsmannen att presentkortet blev så exakt rätt använt.

Men Allan försäkrar att han inte räknade ut den sammanlagda summan när han valde maten.

– Det bara råkade bli exakt 70 euro utan att det var planerat.

Blodgivare som vill hjälpa

Allan vill också hjälpa andra som är i behov av hjälp. Tidigare var han en ivrig blodgivare.

– 30 gånger gav jag blod innan vi flyttade hit. Men i Parikkala finns det inte möjlighet att ge blod, trots att mitt blod är alltid välkomna O Rh D-negativt, suckar Allan.

Han har i stället hittat ett annat sätt att hjälpa sina medmänniskor. I mån av möjlighet deltar Allan i krigsveteranernas insamlingar.

– Veteranerna har förtjänat vår respekt. Jag ger en slant till insamlingarna trots att jag inte riktigt har pengar.

Text: Heikki Hamunen