Rasism och fallgropar i förmedling av nyheter

Eeva-Kristiina Hemanus
Eeva-Kristiina Hemanus

Projektet Mot rasism! organiserade ett diskussionsevenemang om rasism i medierna. Syftet med evenemanget var att framhäva hur personer som har blivit utsatt för rasism och som hör till etniska minoriteter upplever att de syns i medierna.

Anna Rastas, som tidigare arbetade vid Röda Korset och som nu är forskare vid Tammerfors universitet funderade över mediernas makt och ansvar gällande rasism. Rastas betonade mediernas roll som upplysare och därför är det oerhört viktigt att reportrarna är insatta i rasism och dess begrepp och synpunkter.

Rastas menar att ett stort problem att i Finland är att rasism anses vara någonting som händer någon annanstans.  Finländska medier borde framhäva rasism i vardagen mer.

Diskussionen i medierna om rasism slutar ofta eftersom reportrarna inte är insatta i temat och är ovilliga att ställa ytterligare frågor i relation till temat.

Problematiska begrepp

Fri journalist Maryan Abdulkar funderade i sin inledning bl.a. över hur det i den finländska diskussionen fortfarande anses att vit hud och den förhärskande kulturen är något som andra etniska grupper borde sträva efter.  Dessa synpunkter gäller också ofta när medierna behandlar minoritetsgrupper.

Enligt Abdulkarim har mångkulturalism som begrepp degraderat. Man talar till exempel om en internationell skola när man menar en uppskattad läroanstalt och en mångkulturell skola när man menar en beryktad skola i en förort.

– Det här reflekterar naturligtvis samhällets attityder som har blivit hårdare mot mångkulturalism även om internationalitet fortfarande ses som ideal, konstaterade Abdulkarim.

Hattal på nätet

Pentti Raittila, undersökningsledare på COMET, undersökningscentrumet för journalism, kommunikation och media, vid Tammerfors universitet koncentrerade sig på hattal och begreppet yttrandefrihet i sitt tal. Raittila ville påminna diskussionsdeltagarna om början av 2000-talet när rasism knappt behandlades i journalism eller politik. På grund av detta diskuterades temat på webben såsom också nuförtiden, säger Laitila.

De journalistiska webbsidorna strävar efter att moderera osaklig diskussion fast enligt Laitila kan motivet vara sidornas eget rykte och brandbild.  Enligt honom är mediernas roll särskilt ambivalent: å ena sidan strävar journalismen efter att utnyttja diskussionen på webben för sin egen innehållsproduktion, å andra sidan vill den avsiktligt urskilja sig från den för sina egna principers skull.

– Nuförtiden beskrivs de etniska minoriteterna i medierna ofta som eksotiska objekt i stället för neutrala aktörer. Någon positiv utveckling finns det ändå eftersom nyheter om minoritetsgrupperna förmedlas betydligt mer naturligt nu än tidigare, konstaterar Raittila.

Ovetande ökar fördomar

Shena Rezabi flyttade från Irak till Finland som 14-årig. Rezabi mindes hur man dåförtiden gjorde rubriker av ett hedersmord på en ung kurdflicka. På grund av uppståndelsen kring nyheterna som förursakade frågor i skolan, kände Rezabi att hon måste dölja sin etniska och religiösa bakgrund.

– Jag anser att man inte får tillräckligt information om etniska grupper vilket leder till fördomar och negativ attityd mot de etniska grupperna, konstaterade Rezabi.

Rezabi berättar att hon har själv strävat efter att bryta fördomar om kurder bland annat genom att svara öppet på människors frågor och verka aktivt vid olika medborgarorganisationer.

Rezabi avslutade sitt tal och på samma gång hela diskussionsevenemanget genom att konstatera koncist: vi är alla olika men det är endast en bra sak.